Aftonbladet – 25 oktober 1862, sida 3

ionu ?Berzelii våg? — en skänk af den store aflidnes enka. Då hr Retzii kärlek för merkantilsystemet blir känd, så tager jag ör alldeles gifvet att denna ryktbara våg skall blifva afyttrad till den högstbjudande och gå ur landet, troligen till England. Tillgifnast Ivar Blå. TEKNISK TIDNING. innehåll: Officiella försök med en ångpanma af gjutstålsbleck och en lika stor, och lika formad af jernbieck. — Kisesiskt grönt, af iEuropa til:gänkliga råämnen. — Kinesisk gelatin, en ny vara för köket, apoteken och slöjderna. — Rysk mal-tinktur. — Mineraliskt kollodium. — Pergamentspapper till bokband. Offiolella försök med en ångpanna af gjutstälsbleck. (Verhandlungen des Veeins zur Beförderung des Gewerbfleisses in Preussen. 1862, sil. 140.) Den här i fråga varande ångpannan är örfärdigad hos L. Stuckenholz i Wetter an ter Ruhr, och uppstäldes samt sattes i gång not slutet af Oktober 1860 i ett firman Tarkort Sobn i Schönthal bei Wetter tillrörigt puddlingsoch valsverk. Den är cylindrisk, utan eldrör, af 4 fots liameter och 30 fots längd, de halfsferiska indarne inberäknade. Ofvanpå pannan beinnes ett ångtorn om 2 fots höjd och? fots liameter, jemte en manhålsuppsats om 135 ums diameter och 10 tums höjd. Gjutstålslecket i pannans cylindriska del är 0,25 tum tjockt. 7; Omedelbart bredvid denna panna är inmurad en annan af jernbleck, noggrannt lik tålbleckspannan till form och storlek, men af 0,:14 tums tjockt bleck i den cylindriska lelen. Man har härigenom egt ett sällsynt älltälle till jemförelser. Begge pannorna äro af vederbörande mynligheter godkända för 41, atmosferers ångTyck. Stålbleckpannan fjröfvådes likväl rörst för 61, almosferer, derefter för 87; atnosferer och slutligen för 13 atmosferer, atan att dervid någon formförändring röjde sig eller någon annan otäthet än att två nisar genomsläppte något vatten vid det högsa trycket om 13 atmosferer. Sedan begge pannorna hade varit i kok vid 3, till ZY, atmosferiryck, dag och natt : sex och en half månads tid, blefvo de, nedan verket hvilade vid pingst 1861, unlerkastade en sorgfällig granskning, hvarvid stålbleckspannan icke visade ett spår till skada, äfven på de mest för elden utsatta ytor och kanter. I dess inre fann man obeydligt med pannsten, ungefär hälften allerast emot hvad jernbleckspannan innehöll. Från denna olikhet torde man kunna häreda den under den förutgångna arbetstiden mmärkta olikheten i ångbildningsförmåga 208 de begge pannorna; denna förmåga var 208 stålbleckspannau omkring 25 procent större än hos jernbleckspannan, emedan de . begge pannorna afdunstade vattenmänglerna förböllo sig som 5 till 4. Berättelserna om dessa rön föranledde ;reussiska ministåren för bandeln och slöjlerna att låta anställa nya och nog;ranna försök, till fullständigande af omdönet öfver stålbleckspannans driftvärde. Dessa örsök gällde isynnerhet de vattenmängder, som afdunstades af hvardera bland de begge sannorna under lika lång tid och med samna eldniog, eller rättare med samma bränsle. Vid dessa försök befanns åtgången på natarevalten, noggrannt mäten medelst ansändning at Giffards matareanstalt, under 20 skift, om 12 timmar hvart, utgöra, för hvart skift, hos stålbleckspannan 139,93 kubikfot, : . jernbleckspannan 112,:4 ller 11,66 och 9,37 i medeltal för hvar :mme. Förhållandet emellan begge, 124,43 ill 109, öfverenetämmer nästan fullkomligt ned det förut iakttagna 5 till 4. Under samma tid uppgick kolåtgången, ör hvart skift: hus stålbleckspannan till 2706 I jernbleckspannan 2772 3 öljaktligen afdunstades med 1 stenkol i stålbleckspannan 3,20 vatten . i jernbleckspannan 2,31 Angbildniogsförmågan hos begge pannorna örhö!l sig :Iltså som 127,49 till 100; d. v. s. len var hos stålbleckspannan nära 27 pro:ent större än hos jernbleekspannan. Såsom prof på gjutstålsblucks härdighet not eld, anföres att jernbleckspannorna uti irmans Funke Elbers fabrik i Hagen och Vorsters i Delstern hade blifvit lagade med tålbleck på de för elden mest blottställda lelarna, och att under 2 års tid på förra stället och 1-år på det sednare hade de bipebållit sig ganska väl; hvaremot jernplåarna blott hade räckt ett halft år innan de ;ehöfde utbytas emot nya. I afseende på stålbh ckets tjocklek ansåg nan, i grund af den hittills vunna erfarenheen, hälften af den för jernbleck lagligen förekrifna tjockleken förslå, och för högre tryck innu mindre eller omkring ?4;. Emellertid ästade hr Stuckenholz vederbörandes uppnärksamhet på den omständigheten, att en ingare tjocklek än omkring 4, tum knapvast tillåter att med säkerhet ihopnita blecsen; äfvensom att nitar af gjutstål äro kost: samma och kinkiga, till följd hvaraf nitar af smidjern, men med gröfre dimensioner, äro att föredraga. Kinesiskt grönt (Lo-kao) af i Europa tillgängliga växtämnen. Af JoHANN Carr LEUcHS. Bland dessa växter äro Nässlo: (Urlica dioica och Urtica ärens) de allmännast förekommande; det gula afkoket på blad och stjelkar deraf blir genom luftens verkan mörkgrönt eller smaragdgrönt och kan begagnas till silkesfärgning. Alkalier påskynda denna förändring. Detsamma är förhållandat med Klad och stielkar af Rölleka ( Achil