Aftonbladet – 23 oktober 1862, sida 2

blandsäd af råg och korn lemnar andra eller 4 tredje kornets afkomst; korn, ortens hufvud ;: allmänhet ej ful Imatadt, och mindre vig das vifva fjerde eiler femte kornets Pragnc lena iga odlade, femna potate allmänt i äxten af den kalla ken, till någon del skadadts af frost och 18 fjerde å femte kornet; rötter och rofvor gifva medelmättig afkomst; foderväxterna hatva; anske j lemnat fullt medelmåttig skörd, men blifva, med tillhjelp af halmti Hlgången, säkerligen till äckiiga för utfordring af kreaturen. Ehuruväl af ofvanstående f hållanden t, att i inets invånares spannmålsbehof för instundande , vinter och nästkommande vår på långt närickej kan fyllas af årets Ed och på många ställen fel: na skörd, hyser jag dock säk 10ppning, att länets ha vtlanide och ante affärsmän skola, medan seglationstiden varar, hemförskaffa ickliga qvantiteter spanmål och mjöl, brist derå ej skall uppstå. Men i åtskilliga socknar torde dock statens metlankomst med bidrag af penningeanslag komma att erfurdras.t Från Nerikes lär (dat. den 20 Okt.y: Under de tvenne månader, som förflutit sedan andra berättelsen om års ten afgafs, har en för grödans mognad och srdens inbergning eles gynsam väderlek med klara och vackra , högst sällan afbrotna af regn, egt rum, hva rige enom aibergningen af de utaf hö rens ymniga nederbörd länge öfve kärrängarne möjliggjorts samt hafreskörden äfven å sidländtare trakter kunnat inhöstas. Af de särskilda sädesslagen 4nses afkastningen hafva utfallit sålunda: Höstlretet beräknas i Ostetoch Vesternerike hafva gifvit 7:de till 8:de kornet och i öfriga delar af länet 6:te till 7:de. Genom den ihärdiga nederbörden och fuktiga väderleken under större delen af sommaren uppkom härå rost, som å slättbygden väl icke gjort någon synnerlig skada, men dock angripit en mind re ac af kornen, hvilka derföre visa sig små och skrynkliga. I skogsbygden har detta säde lidit vida mer af sjukdomen, men öfverhufvud taget kan likväl skörden deraf antagas hafva utfallit fullt medel: måttig. Rågen har varit rik på halm, men i följd at den ojemna frösättningen till korntal endast medelmåttig med omkring G:te till 7:de kornet af i allmänhet god beskaffenhet. Dock äro å en del ställen, der säden varit mest nedtryckt till mar ken, kornen små och hopkrumpna samt bemängda med mjöldrygor. Då sistlidet ärs höst större utsäde än vanligt af allmogen nedbrukz des, öfverstiger tillgången å slättlandet vida behofvet. Vårhvete, korn, blandsäd hafre och vicker, anses i allmänhet hafva gifvit god och ymnig sk bäde till halm och kärna. Såvidt man af den ringa aftröskningen, som ännu medhunnits, kan bedöma, torde körn och vårhvete i allmärhet gifva 6:te till 7:de kornet samt blandsäd, hafre och vicker 6:te til 9:de. Af ärter, som under den våta och kalla sommaren på många stäl!en alldeles utgått, har deremot icke erhållits ens medelmåttig skörd. Potatisen, som dock mindre än vanligt är angripen af torröta, har ej heller varit särdeles gifvande, och torde afkastningen deraf i medel tal knappast uppgå till 5:te kornet. Öfriga rot frukter äfvensom lin anses deremot å de flesta ställen gifva fullt medelmåttig skörd. Träd gårdsväxterna, hvilka under hög ommaren saknade för deras utveckling nödig värme, lemni knappt medelmåttig afk astning af i allmänhet pipdre god beskaffenhet. Ilfånysten, som, enligt hvad i förra berättelser imndes, varit sädeles ymnig å vallar oc! gländtare ängar, men knappt medelmåttig : sidländtare, har erhållit någon ytterligare till ökning, ehuru ej af särdeles god bes affenhet genom den sedermera verkställda skörden å de till en del då ännu ölversvämmade kärräng: irne Det allmänna omdömet om årsväxten inon linet torde följaktligen böra utfalla sålnnd: a, at höstsädet lemnat fullt medelmåttig och vå äder god skörd samt at fodertillgången är, särdelv med hänseende till halmfodret, riklig. De i höst besådda åker tilten, nnerligast d af styfvare lera, vas föga lofvande. Der ut säde ar gammal råg begagnats är brodden p ånga ställen angripen al mask. Ut tidet af ny: örden, som ej var tillgänglig för sådd i rätta tid, dertill kom att jorden, efer den starka ne derbörden under sommaren, hunnit i jd a den ihållande torra väderleken vid säningstuider så tillhårdna, att sädet i allmänhet blifvit ned lagdt i mindre Jeniis s och väl brukad jord, ä ock ojemnt och tunnt uppkommet. Dock har det i början. af denha månad fallna regn verka välgörande å dessa siden, som torde, derest gyn sam väderlek under hösten inträffar, kunna är ytteriigare upphjelpas. kla