ej nalten, sade hon stilia. O, hvad nat ten är skön! Hon lemnade fönstret och lade sig på sin bädd. Sömnen, som nyss hade kommit med erymhet, kom nu så Jjuf, djup och utan drömmar, en bild af den sista tanke som upptog heme vakande, en bild af döden. Tidigt följande morgon kom mrs Wragge ini Magdalens rum och fann henne redan uppstigen. Hon salt framför spegeln, under det hon långsamt förde kammen genom håret, tankfuli och lugn. Har finner ni er nu på morgonen, min bästa? frågade mrs Wragge. Alldeles bra igen? Jat ; , (Förts.)