Aftonbladet – 22 oktober 1862, sida 2

morgonen — de händelser som egt rum under föregående dagar och veckor, hade så fallkomligt försvunnit ur Magdalens minne, som om de aldrig hade inträftat. Fasan at den kommande måndagen — den grymma säkerherhet som låg i den utsatta dagen och timmen, förlamade all känsla hos henne och förintade all förmåga att tänka. Mrs Wragge gjorde tre särskilda försök att ingå på ämnet rörande hushållerskans besök. Den första gången kunde hon likaväl hafva talat till vinden eller hafvet. Det andra försöket tyckt.s möjligen kunna lyckas bättre. Magdalen suckade, lyssnade för några ögonblick liknöjdt och afböjde derpå allt vidare al i ämnet. Hvad gör det mig?4 sade hon, hvad som har inträffat hadei alla fall händt. Jag är icke missnöjd -på er. Säg intet vidare.4 Sednare på dagen då mrs. Wragge ej rätt visste hvad hon skulle tala om, började hon ånyo med samma sak. Denna gäng vände sig Magdalen otåligt till henne. För Guds skull trötta mig ej med sådana småsaker! Jag kan ej fördraga det.s Mrs Wragge teg gena-t och talade sedan aldrig mer derom. Magdalen, som alltid förut hade varit vänlig och god emot henne, hade med misgsnöj : förbjudit henne atttala. Kaptenen, som var fullkomligt okunnig om nrs Lecounts iatresse för garderobens hemigheter, hade ej med ett enda ord syftat åt något sådant. Alia upplysningar som han nade tilltvingat sig af sin förvirrade hustru, rade han fått genom direkta frågor, härflyande blott och bart af hvad hanredan förut med säkerhet visste. Han hade fordrat sokla svar utan några ursäkter och omväar; han hade vunnit sin afsigt som vanligt, eh hans afresa samma morgon hade ej emnat honom något tillfälle att ånyo vidöra detta ämne, om äfven hans missnöje