Riksdagspredikan kommer att hållas af biskopen dr Bring. Borgareståndet hade i går kl.:!, 12 ett kort sammanträde efter att hafva å slottet inför justitiestatsministern uttagit sina inträdesmärken. Sedan grosshandlalen Schwan med några ord helsat ståndet, afsändes herrar Hierta och Rinman till k. slotdtet för att underrätta sig om tiden, då H. M. ko: nungen täcktes mottaga den deputation, som skulle anhålla om talman och vice talman. Som emellertid H. M. utrest till Drottningholm, kunde Ide deputerade ej vid tillfället uträtta detta upp1 drag. Bondeståndet. Sedan fullmakterna för ståndets ledamöter blifvit i behörig ordning granskade och inträdespoletter meddelats, uppträdde st-ndet in pleno 1 går kl. 12 på dagen. Den utsedde sekreteraren, landssekreteraren J. Sjöberg, öppnade förhandlingarne genom att uppläsa sitt förordnande och aflägga föreskrifven ed, hvarefter han helsade ståndet med följande tal: .Hedervärda ledamöter af rikets bondestånd. Främling nästan för eder alla, tillträder jag nu det embete, hvartill? konungens nådiga förtroende kallat mig; men, ehuru okänd af eder, och i saknad af den för embetets utöfvande nödiga erfarenhet, vågar jag anse mig vara icke alldeles främmande för de önskningar, hvilka tid ef:er annan inom detta hedervärda stånd sig uttalat, eller de allmänna angelägenheter, hvilka ligga landets jordbrukare närmast om hjertat. Under många år af en trägen verksamhet, såsom embetsman i en landsort, har jag ock stått i beöring med denna orts befolkning, och från denna tid har jag minnen af ett hjertligt tillmötesgående och ett förtroendefullt erkännande af min goda vilja. Redan från ungdomen har jag lärt mig att högakta, att älska Sverges allmoge, denna svenska folket: kärna, som under olycksdigra skiften af vår historia lidit och offrat så mycket för att värna den sjelfständighet och frihet, hvaraf vi nu äro i åtnjutande. I skolen således finna lätt förklarligt, att jag knappt tvekat att åtaga mig uppdraget att vara eder sekreterare, och då jag tillika öppet erkänner, att jag betraktar detta uppdrag såsom det mest hedrande, hvilket kunnat mig erbjudas, och jag icke skulle kunna omfatta något annat med större nit eller lifligare åtrå att visa mig deraf förtjent, hoppas jag uti detta erkännande finna en ursäkt för detjag för litet tagit i beräkning min oförmåga att, på det sätt jag skulle önska, motsvara edra Unspråk. De egenskaper grundlagen förutsätter hos och de skyldigheter han ålägger bondeståndets sekreterare äro också hvarken få eller ringa. Hvad af dessa egenskaper mig felas vet icke någon bättre än jag; skyldigheterna skall jag efter yttersta förmåga söka att fullgöra, och, der förmågan brister, hoppas jag att edert öfverseende tager vid. Icke kan jag lofva eder att besvara illa de spörjsmål I kunnen ställa till mig, men i oträngdt mål skall icke heller någon besväras af min mening. Hvad I framförallt kunnen fordra af eder sekreterare: Ärlighet i vilja och öppenhet i handling, dessa egenskaper skolen I :cke förgäfves söka hos mig. Med de bästa föresatser kommer man dock endast ett stycke på vägen till det gemensamma målet; det öfriga beror af enig samverkan och fördragsamhet med fivarandra, ömsesidigt förtroende, inbördes aktning och välvilja. Hvad jag i dessa afseenden au känner för eder har jag redan antydt; hvad I uti utbyte deraf framdeles finnen mig förtjena, skolen I, jag hoppas det, villigt låta komma nig till del. ikets ständer sammanträda nu under lyckliga omständigheter, deribland såsom den minsta icke må räknas den äring, hvarmed försynen välsignat landet. Till denna visshet om ett godt närvarande knyta sig förhoppningar, att denna riksJag skall bidraga till lösningen af mången för osterlandets trefnad och fortgående förkofran och utveckling vigtig fråga, deribland en, som, dan vid början af vårt nuvarande statsskick, icktes till lif. Dessa förhoppningar skola måhända icke alla gå i fullbordan. Det stora samhällsarbetet går endast långsamt framåt; men hvarje strid i sanningens och rättvisans tjenst är dock alltid en seger för framåtskridandets sak, iör upplysning, rätt och frihet, — en seger för de stora och mäktiga tankar och känslor, som på en gång lifva och uppröra vår tid. Varmare och Uppe gare än jag, kan icke någon önska att på detta rum måtte utkämpas sådana strider, måtte vinnas sådana segrar. Fäderneslandet skall då finna en förnyad bekräftelse på betydelsen af den förste Wasa-konungens välbekanta lösen: Gud och Sverges allmoge. Gud bevare konungen och fäderneslandet! Efter talets slut intog ståndets äldste ledamot Olaus Eriksson från Göteborgs och Bohus län, talmansstolen för att fungera såsom ordförande intill dess talman blefve utsedd. Vidare erhöll Liss Lars Olsson från Kopparbergs län uppdrag att anföra de deputerade, som skulle underrätta sig när konungen ville emottaga den deputation, som komme att begära talman. Till ordförande för sistnämnde deputation utsågs Erik Ersson från Gefleborgs län och till ordförande ör den deputation, som skall helsa medstånden utsågs C. A. Larsson från Östergötland. Inför riddarhusdirektionen uttogos i dag ijande poletter: Grefvar. N:r 113 Ehrensvärd A., possessionat. 140 Björnstjerna C. M. L., öfverste. 121 v. Engeström, fnllm. frih. Hermelin F., kammarherre. Friherrar. N:r 389 v. Kremer R. F., f. d. landshöfding. 150 v. Otter F. W., premierlöjtnant vid K. M:s flotta. 210 Ehrencrona, fullm. Oxehufvud A. R., kammarherre. 278 Beck-Friis C. A., kabinettskammarherre. Riddersoch Adelsmän. N:r 2313 af Ekströmer C. A., polismästare. 37 Stråle af Ekna N. G., kapten. 223 Stråle af Sjöared, fullm. Blomstedt J. O., kammarherre. 2336 von Möller P, ryttmästare 335 Grubbe, ullm. aa C. B, kommendörkapten. 815 Gripensköld, fullm. Lagerheim C., riddarhusäskal. 780 Klingenstjerna E G., kapten. 1091 Braun C. A., v. häradshöfding. DAGENS PLENA, Riddorskapet och adein. k11föm. Ståndet beslöt att helsningsdeputationerna till medstånden skulle afgå i morgon på f. m. samt len s. k. stora deputationen, som skall frambära idelns vördnadsbetygelser för de särskilda med!emmarne af konungahuset, samma dag kl. 6 m NER ann rr. nt MA ANTAR äl