RIKSDAGEN GÅRDAGENS PLENA Ridderskapet och adeln. hade i går kl. 11 f. m. sitt första plenum. Såsom vanligt hade åhörare icke tillträde förr än särskildt beslut om läktarens upplåtande blifvit fattadt. Rörande förhandlingarne erfar man emellertid, att landtmarskalken grefve Lagerbjelke helsade ståndet med följande tal: Högvälborne och sälborne herrar grefvar, friherrar, riddersoch adelsmän! Genom H. M:t konungens nådiga förtroende kallad att, under denna riksdag, föra ordet vid ridderskapet och adelns sammankomster, är det min första likasom min innerligaste önskan, att jemväl ståndets förtroende dervid måtte komma mig till del. Ridderskapet och adeln har sett rikets yppersta män såsom ordförande på detta rum. Denna tanke är för mig djupt nedtryckande, ty ingen kan lifligare än jag känna, inKR uppriktigare erkänna ringheten af mina rafter. H. M:t konungens nådiga vilja och förtroende har dock gjort det för mig till en pligt, att härvid åsidosätta egna betänkligheter; men mer än väl inser jag att en svigtande förmåga mången gång kommer att sätta mig i behof at ständers öfverseende; och oskrymtad är derföre min vördnadsfulla anhållan, att ridderskapet och adeln, vid mitt framtida bedömande, i främsta rummet ville se till afsigternas redlighet. Ridderskapet och adeln är af ålder vand att gå i främsta ledet, då frågan gällt fäderneslandets ära och lycka, vare sig genom strid på kriets fält, eller genom fredens ej mindre ärorika idrotter. Detta arf är stort, det största af alla ji ett fritt samhälle, heliga äro ock de pligter. hvilka dermed följa. Genom mogenhet i beslu!. kraft i handling, redlighet i sträfvande, genon: kärlek till konung och fädernestand har ridderskapet och adeln häfdat sin från fädren ärfda ära.. Historien bär derom vittne, och skall fortfarande göra det. Under djup känsla häraf förklarar jag nu, att ridderskapet och adelns sammanträden för denna riksdag äro började, samt frambär min vördsamma anhållan, att i ridderskapet och adelns vänskap och förtroende få vara innesluten. Sedan ordningsreglorna blifvit upplästa, beslöt ståndet att läktaren skulle under debatterna upplåtas åt tidnin; referenter och åhörare, som derom gjorde 3 på veder! ligt ställe. Hr Anrep egärde viuct, och hems: ide att pollet ten för ätten n:o 1 Liljehöök a Fårdala måtte affordras innehafvaren, på grund af att, enlig hr Anreps påstående, nämnde ätt vore utdöc Efter 2 diskussion, hvaruti grefvarne a began ewenhaupt Ad., och Oxenstjerna, frih.. Cederström Rud., samt hrr Cederschiöld Rob. Th., deltog remitterades frågan till det blir vande riddarhus-utskottet. Ett från riddarhus direktionen inkommet memorial hemställde att. sedan riddarhussekreteraren J., A. W. Munck för sjuklighet erhållit afsked med 1500 rdrs pension, 1iddarhusfiskalen, jur. kand. C. O. Brakel måtte, på grund af den särdeles skicklighet och det nit, han såsom t. f. sekreterare förlidne riksdag ädsgalngk befordras till ordinarie sekreterare. Då hr Brakel anhållit att med riddarhussekreteraretjensten få förena en kopist-tjenst i köngl. justitierevisionen, remitterades med atseende ä denna anhållan, på frih. Cederströms, Rud., yrkande, frågans behandling till riddarhusYe NR Ståndet åtskiljdes omkring klockan alf 1. Ridderskapet och adeln sammanträder till plenim i morgon kl. 11 f. m. ; Prestes ändet. Efter fullmakternas mottagande å k. slottet samlades ståndet till plenum, som efter öflig sed börjades med bön. Sedan derefter på erke biskopens förslag regementspastor Almqvist, der enda sökanden, antagits tillståndets sekreterare. lsade erkebiskopen ståndet med ett tal, deri an bland annat med saknad erinrade om de ledamöter af förra riksdagens prestestånd, son sedan dess med döden afgått, nemligen domprosten Knös, prof. Agardh och dr A. Nord. ström. Detta tal besvarades å ståndets vägnar af vice talmannen biskop Annerstedt. För att biträda vid ståndets kansli antogos komminister Öfverström, vice häradshöfdingen Heurlin samt magistrarne Grönlund och Sander och utsågs er komite att i da med erkebiskopen och vict talmannen granska de öfriga ansökningarne til Platser inom kansliet och upprätta förslag til eras besättande. Biskop Millen erhöll i upp: drag att anföra stånd:ts deputation vid helsnin garne till de öfriga stånden.