Aftonbladet – 20 oktober 1862, sida 3

iniörandet el ett uytt myntsysiem 1 Norge; enheten skulle blifva en daler, lika med den danska och dubbelt så stor i värde som den svenska riksdealern. Norska dalern skulle indelas i 10 ort å 10 sk iling. oo UTRIKES. i ANMÄRK. ; Monarkiens samtliga inkomster ha under fiI narsåret 1861—62 utgjort 16,891,002 rår och I utgifterna 18,732.835. Bristen har betäckts ! af monarkiens kassabehållning. För befäst-! ningarne vid Dannevirke, Dybböl och Före dericia utgåfvos i fjol 713.674 rdr, för utbildandet af reservbefäl 98.648 rdr och för sjörustningar 374 706 rdr. Det har varit omtaladt och trodt att den? enskilda anstalten för sinnessjuka vid Hornheim i Holstein varit begagnad af egennyttiga menniskor att innesluta friska slägtingar uti. Föreståndaren för denna anstalt har nu utgifvit en uiförlig berättelse om de undersökningar, som varit hållna på anstali ten; det framgår öfvertygande häraf ett de : i två uppgifna patienterna verkligen varit besatta ar fixa ider och således med skälinslängda. N TYSKLAND. Preussen. Deputeradekammaren har med; 237 röster (så många som voro närvarande) I förklarat att herrehuset brutit mot grundla-! gen, då det antagit regeringens budgetför-! slag; att regeringen fortlarande är skyldig att på grundlagsenligt sätt ordna statsutgif-; terna för 1862, cch att regeringen ej egerj rätt att göra de af deputeradekammaren 2 slagna utgifter, namneligen för armereorganisationen. Elter detta beslut uppläste kon-! seljpresidenten ett kungligt budskap om att sessionen skulle slutas samma dag (den 13 Okt.) kl. 3. Deputeradekammaren skickade nu till berrehuset sin protest, som der blef lagd till handlingarne. Då begge husen voro samlade mycket fåtaligt på slottet uppläste konseljpresidenten för dem trontalet. Han omnämnde handelstraktaten uv ed Frankrike, handelsfördragen med Japan, King, Siam, Porten och Chili, aflösniogen af Stadetulten och upphätvandet uf sjöfarisafgifterna på Mo-. sel, ätskilliga jernväggarbeten och andra inre ärenden, militärtraktaterna med några tyska småstater, samt passväsendet, hvarom sades att reformen biir uppskjuten, emedan det ej lyckats åstadkomma endrägt mellan kamrarne derutinnan, men att regeringen dock skall i administrativ väg införa lättnader, svarande mot samfärdselns nuvarande förhållanden. Slutligen hette det: Konungens regering måste beklaga att handläggningen ef budgeten 1862 ej har ledt till dess fastställande genom lag. Den anser sig hafva sedan sessionens begynnelse visat sin beredvillighet att gå in på alla förslag från representationens sida, hvilka den kunde anse verkställiara utan men för vigtiga statsintressen. För det ändamålet blef budgeten för det löpande året framlagd ien mycket utsträckt specialisering af posterna, och sammalunda budgeten för 1863, för att äfven denna skulle kunna blifva fastställd redan före detta års slut. Genom tilläggsskattens borttagande ha landets bördor blitvit äte: förda till sitt förra belopp, och denna: förminsknins af statsinkomsterna har blifvit uijemnad isynnerhet genom en betydlig nedsättning i muitärutgifterna. (I sjelfva ver-j ket hade regeringen begärt 6 millioner thaler förhöjning blott åt armån.) : Deremot har regeringen icke kunnat gå in på deputeradekammarens beslut, enligt hvilka de till största delen redan bestridda omkostnaderna för här-ombildningen och andra oundgängliga utgifter för det löpande året skulle utstrykas. Den skulle göra sig skyldig till ett svårt brott mot sin pligt, om den, i enlighet med kammarens beslut, skulle låta den på grund af föregående bevillningar från representationens sida (dessa voro endast provisoriska) verkställda ombildningen af armåns organisaion gå tillbaka, så att de derför gjorda betydliga uppoffringarne våfvos till pris och Preussens makt sattes å spel. Sedan herrehuset förkastat budgeten, sådan dep teradekam..aren antagit den, i anseende till dess otillräcklighet, finner regeringen sig försalt i nödvändigheten att föra statshushållningen utan det i författningen förutsatta underlag. Den har fullt medvetande af det ansvar, som för densamma följer ef detia beklagansvärda tillstånd, men den är likaledes medveten af de pligter, som åligga den i förhållande till landet, och finner deri ett-bemyndigande att bestrida de utgifter, som äro nödiga för uppråtthållande ut de bestående statsinstitutionerna och till! befrämjande af lundets väl tills budgeten ji blifvit fastställd genom lag, i det den hyser den förwöstan ot de isinom tid skola efteråt erhålla landtdagens sanktion. I Konaungens regering är genomträngd af. den öivertygelsen att en fruktbringande utv ckling at våra förlattningsförbällanden endast kan ega rum, då hvar och en ef lag : suftningsmakterna utöfvar sina rättigheter, med den sjelfinskränkning, som bjudes af aktningen för de motstående rättigheterna! och at den författuivugsmessiga nödvändighe! ten al fri Öfverensstämmelee mellan kronan i och hvaridera af landtdagens tvenne hus. Regeringen tviflar icke på att vårt författningslifa utveckling vid erfarenhetevs hand skall skrida franä på denna väg, och att! den gemensamma håvgifvenheten för kronans n akt och värdighet samt för fädernslandets väl äfven skull bringa de nu framträdda sin-; digheterna till försoning.? j ITALIEN. i Ratezzi skall elldeles hafva övergifvit planen att begiva sig till Paris, emedan fr.nska sändebudeti Turin, hr Benedetti, öfvertygat honom att han ej skulie kunna vinna vågot dermed. Denna u,pgift lem