Aftonbladet – 20 oktober 1862, sida 3

allan våra krafier för våra eonas undsättning, , och ingalunda till att lägg ned i en -enslig dvala och blott bida på mera och mera främmande hjelp. ; i Åbo Underrättelser yttrar, att frostens ; härjningar äfven utsträckt sig till andra ori ter ar Finland, än de som, hittills blifvit: i nämnda, och att följderna deraf visa sig! närmare än man kunnat ana. Man har dock med tystnad och tålamod sökt att hjelpa I sig fram, tillägger tidningen, och först geInom auktoriteternas närmare undersökning : Iaf förhållandena har saken kommit i dagen. ; i Frosten har gradvis utan förskoning tågat, fram; hvad som undsluppit den ena natten, j strök den följande. Vi äro anmodade att meddela, det under hr guvernörens nyligen. företagna embetsresa till de nordliga de-:i arne af länet, tillståndet i Öfre Satakunda ; Ofredels härad visat sig vara ganska bedröfligt. -I Kankeanpää socken, med dess; kapeller; i Norrmark, Påmark och Kulla; kapell af Ulifsby; i Siikais af Sastmola; i; Lavia och Suodenviemi af Mouhijärvi och i! Parkano kapell af Ikalis socken är grödan alldeles bortfrusen, så att intet deraf duger, till utsäde och det af den frusaa säden bakade brödet, som kanske ännu kan förslå j för någon vecka, är svart och nästan oät-j ligt samt åstadkommer redan Sön BE i I I mar. I frostömmare delar af Ruovesi, Ikalis och Sastmola socknar är fallet detsamma. Endast invid större vatten har frosten icke skadat. Också här måste således ut-j tänkas några och snara undsättningsmedel, och tanken faller i första rummet på den så inbringande tjäruindustrien. Då emellertid nästan all privat skog i dessa trakterj är uthuggen, har forstmästaren ingått tillj styrelsen med hemsiällan om att det måtte tillåtas dessa trakters invånare att begagna :j kronoskog till tjärbränning. Rötter och stubbar finnas i mängd, hvilka borde bort-; rensas ur skogen, men stubbrytare saknas! och de enskilte hafva icke råd a tlägga sig: ull sådana. Det vore derför önskligt alt: associationer bildade sig inom allmogen för ; att först anskafla instrumenter och sedan, i för gemensam räkning, bedrifva arbeteti stort. Körande nödens vidd i Kuopio län med-! delar en sakkunnig person i Suometar en; beräkning, hvaraf framgår, alt länets nöd-j lidande orter kunna indelas i fyra katego-:i rier: a) de som lidit total missväxt, hvilken drabbat 37,323 personer; b) de som drabbats af så svär missväxt, att hela befolk-;i niogen till en del är i behof af hjelp, hvilket gäller 78,526 personer; c) de, der iro-d sten delvis skadat och således en del af ini vånarne behöfva spanmålshjelp utifrån 56,451 personer; d) slutligen orter, som visserligen lidit genom frosten, men der folket i ella fall bör med egna tillgångar kunna komma till rätta 36.365 personer. I klasserna b) och c) ingår en obesuten folkmassa af ungeltär 53,000 personer, som af den besutnaj allmogen nu ej kan päåräkna samma utvä-; gar till förvärf som under vanliga år, samt alt i klassen d) omkring 7500 personer äro i samma sorgliga läge; vidare att i klassen b) af de besutna omkrmg 22.000 och i c):i 10.200 äro i samma ställning, som alla hvilka; iitlhöra klassen a). AF Kuopio läns hela landtbefolkning, som 1869 uppgick till inemot 208.700 ersoner, äro således minsti 130,000 nu brödlösa, ehnru deribland torde ! finnas ungefär 70,000 besutna personer, som : genom egna medel eller län kunna förskaffa : sig spanmål. Från Worå i Österbotten skrifver en korrespondent, hvars nedstämda meddelande så mycket hellre förtjenar behjertas, som denna i sockens åkrar äro de bördigaste i landskai pet. Jag har afbidat, säger korresponden-; ten, att icke blott skörden utan äfven tröskning n till hufvudsaklig del skulle försiggått, ! för att icke behöfva uppge något, som sedermera kunde befinnas icke ölverensstämmande med takförhållandet. All spanmåli är af frosterna skadad. Rågen ger emellan andra och tredje kornet. På många ställen, är kornet så angripet, att man endast slagit, icke skurit, och knappast kan tröska det: på j andra ställen åter har det visat sig något bättre, men öfver allt blir äringen aåvag — både till qvantitet och nvalitet. Potäterna, som i så betydlig mån ingå i folkets föda, hafva ock felslagit nästan öfver allt, och på köpet har potatessjukan visatsig. På många orter kan frosten hafva härjat ännu svårare, utan att dessa orter likväl hafva att befara större nöd; ty dessa nejder kunna möjligen i sina skogar hafva utvägar lill pr fenbinkard i synnerhet när allt trävirke likasom tjäran betalas utmärkt väl, men hos oss har bonden med spanmålen förlorat sin enda torg-1 vara, och hans skogar äro al eld och af; bruken snart sagdt förstörda, så att föga hjelp derifrån står att förbida. Väl är godt att regeringen sökt skaffa spanmål till landet genom sina förskott, men hvarmed skall denna tagas ur köpmannens händer? Hur man än vill vända blicken, ser man in uti en mörk framtid. Härtill kommer ännu att döden grasserar, isynnerhet i moderförsamlingen under dessa tvenne sednaste månader, bistrare än någonsin i detta sekel, med undantag af krigsäret 1809, då fältsjakan bortryckte mycket folk. HInosamtunder September månad har i moderförsamlingen veterligen 47 personer aflidit, men sannolikt är antalet ännu större... emedan man i saf-i lägsnare nejder spar dödsbuden till lör?a-; gen, då man tillika gräfver grafvarna. Swvypsjuka, halsröta, skarlakansfeber, messling, rödsot hafva angifvits som dödsorsak. Hvad skall det icke blifva, när den förskämda spanmålen hunnit yttra sina verkningar? samer Storthinget lar nu förlagt sina SessiDneed till universitetets lokal för ait undgå följderna af osundheten i den gamla lokalen. Eno komit har tillstyrkt s.orihinget att, icke låta, såsom förr, utgifvå sina diskusi . RA 8 a NA SSR br fr AE FE MIR ot RES EL VE kg VER EAA