Aftonbladet – 20 oktober 1862, sida 2

akterut föregick hade lockats från sina platser i fören och dem den hederlige Barandon ej hade hjerta att nu återvisa. Men, hvad värre var, rorgängaren hade synbarligen alldeles tappat koncepterna. Jag erfor sedan af honom sjelf att han var alldeles galen i musik, Nu stod han der med vidöppen mun, stirrande inåt paviljongen, yred oupphörligt, men mekaniskt på ratten, utan alt ett ögonblick se åt kompassen. Som jag tyckte mig märka att fartygets krängningar på en stund tilltagit, förmodade jag att ettdera vinden kastat eller att vi något fallit af från vår kurs. Jag yttrade på yska några ord derom till kapienen, som, nu väck ur sin förtjusnipgsdröm, gick till nakterhuset, såg på kompassen och befallde en ändring af kursen. Vi hade verkligen fallit af några streck ur vår förra kurs, men för huru länge sed: n visste naturligtvis ingen. Men upp på hjulhuset sprang som en mård4 den nu liflige kaptenen och upptäckte snart genom kikaren Landsorts fyrtorn, men, i stället för rätt förut, rakt om babords låring. Ett dundrande rop från kommandobryggan befallde half vändning åt babord och nu hade vi hela den förfärliga Oktobersiormens vräkande vattenmassor från sidan. Negler, i sig sjelf rankt och bs gdt för skarp segling, krävgde ögonblickligt på sidan och ett törlärligt skrammel från salongen tillkännagaf hvilken förödelse, bland allt hvad löst var, der uppstod. Men äfven jå däck var tillståndet betänkligt. Sjö på sjö spolide deröfver. Allt hvad löst ver vräktes ned i lä. De personer, som stodo i lovart, måste fasthålla sig vid relingen för att j sopas ned i lä, der åter heta sidan nära nog nedtrycktes i vattnet. Störtsjöerre slogo ända upp i skorstenspiporna och det i dem nedspolude vattnet hotade att släcka elden under pennorna. I vår paviljong ver viller-. vallan ej mindre. De som snito 4 lä ka-: stades jå ryggen och de i lovirt, bland hvilka vår sängerska och jag befunno 0ss,. måste fasthållu sig vid trappens skrank för? alt ej falla hufvudstupa ned i troppgåvgen. Så mycket jag förmådde understödde jag!