TVÅ SMÅ BESEHINNEN. I Sirezen. Uti den täcka operetten med detta namn söker och lyckas en ung flicka att med sin tjusande sång från deras platser bortlocka några matroser, utposterade kring en byggnad för att hindra en derifrån befarad tlykt af ett älskande par. Till ett dylikt ;rof på sångens fjusningsmakt var jag under en af mina resor vittne, ehuru vid detta tillfälle nära hundra menniskors Hf deraf råkade i fara. Jag hade nemligen i Oktober 1854 från Berlin anländt till Stettin, för att derifrån med ångfartyget Nagler återvända till Stockholm. Vid landgångea mötte mig en fartygets stewarter med underrättelsen att, blind andra passagerare som anländt ombord, äfv n befann sig en näktergal. Jag fattade ej genast hans mening, men då jag såg mig om bland de ombord anlände resande, blef jag deribland varse en dam, genom hra:s nedfällda fler jag dock genast igenkände de oförgäll: liga dragen af cn bekant sångerska af första rangen, alt ej säga öfver all rang, och hvars bekantskap jeg redan i begzes vår tidigare ungdom hade haft nöjet att göra. I hopp att vara igen käad värmade jag mig henne nu och erfor till min glädie att min riaga nerson var i hennes hågkomst bivehållen, ehmu flera år, sedan vårt sista sammanträffande hade förflutit, Jog samspråkade sedermera med henne under hela reson och bevarar ännu i! oförgätligt minne flera bevis deraf, äfven! som sf hennes ädla deltagande under en s-dnare sorgligare pericd af mitt lif. Redan vid vår alresa från Stettin såg väderleken hotande ut, men som vinden var; sydlig, aktade vi löga derpå, ehuru den! oupphörligt tilltog i syckar NS gen följande dagen natkades vi redan svenska kusten under tillfågande syd! storm. Å Fä