Aftonbladet – 18 oktober 1862, sida 3

flera experimenter. domullsodling, utan att tvenne vilkor blifvit förut uppfyllda: 1) Det arbete, som nu med fördel användes för andra ändamål, måste ombytas; eller, 2) måste emigration i stor skala befordras. Det första skulle ej mate-, tielt öka koloniens rikedom eller produktivitet, och det andra skulle vara farligt samt. troligen sluta med missräkning. Dessutom ; måste ett stort kapitalbelopp insättas i ett. sådant företar, hvilket skulle ligga obegag-! radt för någon tid. Genom att begagna ! Zostera skulle våra kolonier och Indien ses bättre till: godo än genom : bomullsodling, ftersom intet våldsamt arbetsbyte skulle ega um, och befolkningarne på hafskusten, med allägg af några 1å em:granter, skulle vara illräckliga att skörda och odla växten, och dessa menniskor, som nu lefva ett knappt ch mödosamt lif, såsom fiskrarne, skulle skatta sig särdeles lyckliga, öfver att få inåta sig på elt arbete som afkastade en :ågorlunda regelbunden och säker lön. Inet stort utlägg af kapital skulle behöfvas, åsom vid bomullsodlingen, och hela operationen skulle antaga en normal gång. Hvad Indien angår, har mr Laing ulisitt sista tal i Manchester lemnat tillräckligt evar. Han säger nemligen, att vi ej må vänta oss ärdeles förökade förråder derifrån på någor id. De-sutom, innan Indien kan väntas emna s örre qvantiteter och innan kapitaliter kunna förmodas skola lägga stora sum nor i företeget, måste en omändring af en mängd förhållanden ega rum; och, om vi vänta på dessa förändringar innan vi få bomull, skall det gamla ordspråket besan208: Medan gräset gror, dör kon.? Det har påsiåts, at om råämnet komme ill större begagnande, skulle dess pris ökas, men den af sig sjelf vild växande qvantiteten, hvilken alla menniskor kunna skörda, skulle hålla priset nere på deu som odlas eller växer nära bebodda trakter. Den plan, som jag skulle vilja förorda för växtens in-amlande, vore, att mas skaffade sig vissa centra!stationer rundtomkring hvarje kust, på hvilka stationer processen med växtens afskelnivg skulle verkställas. Affallet kunde degagnas till gödsel eller kastas i sjön, och ibrerna inpeckas samt inskickas till Livervool. För att med fördel kunna förskaffa mig fibern från det i öppna hafvet växande sräset, skulle jag vilja utrasta fartyg med en särskild, för ändamälet förfärdigad apparat, liksom man utrustar hvulfisklångare; gräset skulle afskalas ombord på dessa fartyg, fibrerna inpackas och effallet kastas bort. Från Månchester har påståtts, att den stora qvantiteten af lim som finnes i växten skulle, jemförd med fibern, betydligt minska dess värde. Jag har, för att kunna bestämma de relativa proportionerna emellan dem, gjort 1) Jag tog ett gräs, skar bort roten och lade det, vått som det var, i en vigtskål. Det vägde 20,5 gran. Jag lät det ligga i luften under 24 timmar och vägde det återigen, då det endast vägde 2,5, förlusten således 18 delar. 2) Ett annat gräs, som vägde 49,0 med roten och icke lades ut i luften, vägde efter 36 timmar 6,53, förlusten 42,3 delar. 3) Ett tredje gräs vägde 74,0 och befanns pröfvadt under samma förhållanden som med n:r 1, väga efter 36 timmar endast 8,0, således en förlust at 66 delar. Dessa experimenter visa, att det våta hbafsgräseis tyngd härleder si, från vatten och ej fråm hm. En af våra större spinnare skref till mig häromdagen att han funnit den erhållna fibern utgöra 3 eller 3!44 proc. af det våta gräset, men en man af facket i London uppskattar den till mera, och om en ton torkadt gräs är lika med 8 ton vått, är fiberns proportion till limmet mycket stor, äfven om man beräkaar den till 3 proc. af det våta gräset. Det har sagts, att bomull är en naturpro dukt, som uppfyller alla fordringar, men detta her ända tills helt nyligen aldrig blitvit försökt. Den första stora pröfninger kommer, och en brist är följden, och fastär bdomull-kan odlas äfven å andra trakter a! jordklotet, inom 40 grader från eqvatorn ir det likväl en vigtig fråga huruvida bom ullen kan levereras tillräckligt billigt i Li verpool, em slafarbete ej användes, och det är äfvenledes tvifvel underkastadt, huruvider Homullen kunde, Om kriget i Amerika skull lutas redan i morgon, levereras till ett rä sonnabelt pris. Om bomullen kunde leveeras till ett-gifvet pris från ett land, son vore jemförelsevis fritt från beskattnivg burudant skull då priect bli, när de ston srigsbördorna tagas med i beräkningen oci lå arbetet, som nu för krigets skull frånta 28 allu produktiva mål, å:er måste använ das på fredliga sysselsättningar? Zoster: leremot växer i alla haft, och det billigast irbetssätt, nemligen. sjöfarten, är det endr om behöfves, och vidare, hverföre skull icke Zostera begegnas, om dess fiber är bätre och billigare än bomullen är elle: sanppolkt någonsin kan bli i-en framtid? Till slut önskar jag, att detta ämne nå di skuterus klokt och passande, och med uppriktig önskan att: komma till sanningen Jag fruktar ej någon diskussion, emedan jag icke har någonting att dölja; min önskar har varit att se mitt land till godo. Om efter omsorgsfulla och särskilda experimenter, med ändamål att utveckla: sanningen Zostera förklaras ej vara någon lämplig ersättning för bomull, få må det: vara; men man måste dock medgifva, att en fiber a sällsynt godhet : bevisats existera i Zostera. som nu anses värdelöst och tillåtes ruttnt bort på hafskusterna. Tech Pelissaker. I dag kl. ,5 på morgonen utbröt eldsvåda i Hellgrens K. tobaksfabrik i huset n:r 48! Götgatan. Elden uppkom i ett å nedra botten. i fabriksbyggningen beläget rum, hvarest ett mindre lacer at Civarrer och tohak vär nnn