Aftonbladet – 14 oktober 1862, sida 2

i rvdllatldittt KVvIdS IOIP UULI2 tj TillR Lif VISSEUIR. Jak af jernvägsingeniörerna var ock vid sammanträ det närvarande. Det förmodas ait, om jernba nan anlägges genom nämnde Svartådal, skull kanalgrätningen derigenom till betydlig del un-; derlättas. emedan dessa båda storartade företag? likasom ledde hvarandra til: vinnande af ändai målet. Genom detta sjösänkningsföretag blifver i flera tusende tonnland un ogagnelig jord både: odlingsbar och fruktbärande. I Landtbruks-akademiens Oktobersammani omst egde rum förliden lördagsalton, dervid val: törst anställdes till. återbesättande t den efter aflidne professorn Pasch ledigblifna föredragandeplatsen i akademiens hushålls-: och slöjdafdelning, till hvilken befattning; professorn frib. Fock utsågs. Deretter val i des i ledigheten efter atlidue kongl. sekre-j teraren Nathhorst brukspatron von Celsing; till ledamot i landtbruksafäelumgen. i I en till akademien stälid skrifvelse från ; i i i chargå daffaires Hylten Cavallins meddeades rtskilliga af honom i Pyrengerna gjorda mtressanta vegetationsiakttagelser, särdeles; med bänsigt till mejsodlirgens utbredning. ; Först för omkring 100 år sedan började! majsen odlas på åker i Frankrike. Den har; efterhand blifvit alltmera utbredd ätven till de högt belägna i yrenternus nordliga trak-i er. och det vill synas att denna kultur-; växt är mera beroende af jordmånen än ati klmaret. Hr Cavallivs hade fonnit majsen i trakter belägna ända till 3000 pariserfot. öfver hafvet, och den skal! odias än högre upp. : Uuder gynusamnin år lärer den halva mt gi nat till och med på 5900 fots höjd ölhker hafvet. De majskollvar, som produce i Pyrenterna och hvaraf prof voro skr sen följektiga, hästydde på att de vuxit i ett kallare klimat: de voro blott 4 å 5 tum länga, då mujskolfvarne t. ex. från Amerika vanligen ega 10 å 12 tums längd. Men: till odling i Skåne, på Öland och Gotlaud, : hvars klimat och jordmån ansågos passande, ! iorde just den förstnämnda mera härdiga ; majssorten företrädesvis vara lämplig. Vi: dare redogjorde hr Cavallius för det sätt, . hvarpå majs n odlades. Af den insända . majs n erhöllo de närvarande mindre prof, : och beslöts att återstoden skulle fördela mellan Skånes, Kulmare läns södra och Gotlands huskållvingssällskaper till anstållande at försök. — Protessor Wahlberg erinrade i eoledning ef den ofvan refererade skrifvelsen att majs länge med framgäng odlats i Westergötlaud af den utmärkte entomologen Sehönterr på Sparrsättra, der den ofia moguade. Professor Arrhenius meddelade alt den amerikanska hästtandsmajsen stundom lemnat mogna majskolivar till och med i Upland. I Skåne hade d.n odlats och der ådragit sig stor u,pmärksamhet såsom foderväxt och såsom sådan lemnat en olantiigi afrastning. Den var dock alltför beroende aft klimatet för att allmännare odlas hos 083. Hr Chr. Nygren på Klemstorp (adress Wesetervik) hade insändt vackra prof på Sa i i i i i H i i af usp, som af honom särdeles lofordades -åsom varaktig, lätt och v r. Spånen hade tillverkats medelst hyfvel för vattenkraft. Hr Nygren fästade uppmärksambeten på att asjträdet hade en snubb växt och: itt om på hvorje egendom några tunvlavd jord besäddes med 1rö af detta trädslug, om! plantorna väl vårdades och träden skonades sill de uppnått passande älder och storlek, skulle deraf sedermera erhällas ett taktäck ningsmaterial både billigt och varaktigt. Protessor Aishenius upplyste i enlednivg häraf att på grefve Essens egendom Wik i Upland hade redan för flera år sedan en stor uthusbyggnad blitvit täckt med asp spåo. Beiräffonde takspån i allmänhet, så borde den kiyfvas så tusn som möjligt, ty deraf bereddes dess lörmöca att motså röja. Ju tunnare spånen är, desto hastigare tor kar den efter ett regnvader, hvilken om-tändighet säkrast motverkade röja. Vid Uhuna finnes ett tak täckt med mycket tunn spån. Vid stark torka visade sig i spånen lina sprickor; men vid regnväder läkte ta kt ändock icke, emedan — j i föjd af spånens tunuhet — sprickorna givgo tilihopa så enert sjänen blet våt. — Professor Mäl ler meddelsde att hos brukspatron Zethel.us på Surabammer tillverkades takspån efter ssmma metod som tändstickorna förfärdigas. nemligen gencm runda stockars alsvarfning. då ganska breda spän erhöllos. Protessor Arrbenins upplyste utt på dyhktsätt tillverkad spån hade med fördel begagnats vid Ultuna, dock måste den läggas på bräder. hvarigenom taken blifva dyrare än då klufven spån begagnas, hvilken kan fästas på läckter. Akademiens direktör grefve Mörner avumärkte att fakspånens påläggnirg till jemna tak försvårades deraf att den hyflude