Aftonbladet – 11 oktober 1862, sida 2

som menligt för Tysklands intresset. Man har i utländska tidningar oriktigt påstått att Frankrike öfverenskommit med Preussen om fördraget, likasom om detta land redan re,resenterade hela Tyskland, och utan afseende å de öfriga staternas betänkligheter, hvilka man lätt kunnat förutse. Verkliga förhållandet är, att tullföreningsstaterna gifvit Preussen fullmakt och att de vefbrutet erhållit kännedom om underhandlingens gång. Till yttermera visso hade grefve Rechberg många gånger yttrat till Frankrikes ambas adör, hertigen af Grammont, att Österrike icke såg något hinder för det fördreg, hvarom underhandlades mellan Fraokrike och Preussen i tullföreningens namn. Den opposition, som Österrike framkallat mot fördraget, kan således icke tillskrilvas den öfverraskning, fördragsvilkoren skulle ha förorsakat i Wien, enär de blifvit offentliggjorda. Jag har på sin tid redogjort för de protektionistiska och politiska intri-ger, som sattes i gång för att förmå Österrike och sedermera Sydtyskland till ett fanatiskt korsiåg mot fördraget, ett korståg, som de opartiska i Österrike äro långtifrån att gilla. De liberala österrikarne finna att wienerkabinettet, heldre än ett lägga hinder i vägen för fördraget, borde ha begagI nat sig af de förmåner, som det beviljar , Tyskland, för att i sin ordning fordra dyJika af Frankrike och tullföreningen. Denna ; politik hade varit så mycket mera anvis.d af förhållandena, som Österrike icke skall : kunna förhindra fördragets slutliga ingående. Det har således onödigtvisretat Preussen och påskyndat nämnda makts närmande till Frankrike, hvilket hr von Bismarcks ut. nämning till ministerpresident ger anledning jatt betrakta såsom desto snarare förestående: . ; Protektionisterna bygga stora förhoppnirgar på den handelskongress, som skall sem. manträda i Minchen. Man hoppas kurra ; bearbeta den till förmån för agitationerra ; mot fördraget. Men norra Tysklands hen ; delskamrar skola äfven bli representerad ; der, och striden skall bli het, Man vet för öfrigt att Österrike fortfar att bearbeta Han;nover, för att qvarhålla detta land i der : anti-preussiska ligan. Det hat konungen a: i Hannover hyser -mot Preussen, underlättar dessa försök, trots de frihandelsåsigter, som: hyllas af det hannoverska folket, hvars stör, sla intresse det tydligen är att antaga för. i draget. i Tett föregående bref har jag redogjor för det slags kongress rörande den tyske frågan, som hölls här i slut:t af Augusti , månad. Det var, såsom man torde erinra i sig, isynnerhet fråga om österrikarnes even I taella deltagande i det förberedande parla, ment, som den tyska nationalföreninger ; sammankallat i Weimar. Såsom man för : utsåg representeras icke ens det liberal eller sig så kallande Österrike på samman.komsten i Weimar, som för närvarande pågår. Man påstår att det stortyska partiet. id. v. s. det, som bekämpar de tyska kraft ternas koncentrering under Preussens auspicier, skall Hålla en särskild sammankomst ; Frankfurt. Men den kan möjligen misslyckas. Våra liberala börja för ölrigt begripsg att de, genom att infinna sig i Frankfurt. skulle gå den österrikiska regeringens ären , den, ty hon har Ta mycket för ati fävstabringa mötet i Frankfurt till motvig -mot sammankomsten i Weimar, hvilken be . röfvat hr von Schmerling och grefve Rechi berg deras nattro. I