an kunnat se mig; jag var dessutom angelägen att komma undan innan det första snögloppet öfverraskade mig; ty vi voro redan emot slulet på Oktober, och om slaskhösten begynte på allvar, kunde veckor gå förbi, innan frosten åter hann göra kärren och de sumpiga vägarne farbara, Dessutom ämnade jag hvila ut en natti Klatzkow, en gammal en östad söderut. hos min hederliga ändsman friis Hopner från Rheinpfalz, på värdshuset Tre Örnar. Han hade satt upp den skylten, för att göra lika rättvisa åt så väl Ryssland, som Preusseu och Österrike, och betrygga sig em samtliga de tre stormakternas ynnest, Jag Iror nästan att Hopner lyckades häri; säkert är emellertid att än höll ett värdshus af be. undransvärd snygghet, för att vara beläget i den trakten af verlden; och så vijär jag vet, har har ban fullt upp med resande få ännu i dag. , Jag anlände dit met natten i det ruskigaste blåsväder, man kan tänka sig före sjelfva vintern; jag kände mig redun så stel i armar och ben, att jag nästan fruktade för alt jag hade fått dem förfrusna. Allmänna gästrummet fann jag fullt af lift. ländska bönder. Klotskow (Kloczewo) beetod blott af en enda gata, till det mesta med trähus, och en liten kyrka, men var likväl hufvudstaden i ett vidsträckt distrikt. Staden var luthersk; der hade varit konfirmation den dagen, och bönderna, som ströms mat dit till den etora högtidligheten trån trakten vidt och bredt omkring, voro nu efter nordisk sed församlade att afsluta dagcn muntert, under de tre örnarnes hägn, Jug var glad att få intaga en plats ibiand dem framför Hopners trefliga brasa. Hopner och hang hustru möttogo mig med sin vanliga hjertlighet; båd3 i egenskap at