Aftonbladet – 8 oktober 1862, sida 3

8 plats lör gymnasuE. DaGe Iran PIStolicpe ata och inom närvarande tid inrymmes upp attningen af gymmastik vanligen i begreppet raftutveckling, och onekligen har man träffat sanningen med detta ord, såvida ingen ensidighet derunder insmyger sig. Nog är smedens starka armaren kraftutveck ling, men ett par svaga ben öfverensstämmer illa dermed. Dansörens ben kunna vara kraftiga och viibildade, men figurera de mot ctt pa: vaga armar, så störes begreppet både om kraft. helsa och formskönhet. Gymnasten kän förundra oss med sina armtag i linor och slänger. med sina djerfva och lätta språng, men med detta har han dock ej tillfyllest uttryckt begrep: pet om kraftutveckling. Akrobaten ex professc kan sätta oss i förvåning öfver sina prestationer och dock kan man fråga om de vittna om tågon verklig helsokraft i ordets sanna betydel Menniskans andliga och kroppsliga väsen m ste alltid vara så genomträngda af hvarandra. att de utgöra ett helt, och tadelvärd är den uppfostran, som arbetar i en söndrande riktning härutinnan. Ar en intellektuel ansträngning. som nedtrycker eller hindrar den kroppsliga utvecklingen. ett inbrottpå närvarande och kommande dagars helsa, så är deremot en ensidig kroppslig kraftutveckling ett vanhelgande af en harmonisk själsoch Eroppsodling. : Man måste öfverallt hos menniskan skönja något andeligt och mtelligent, såvida hon skall närma sig typen af helsa, kraft och skönhet. Vorc man van att se rena uttryck af form, ställning och rörelse, så skulle man Säkert i gymnastiken uppskatta åtskilligt till utseende obetydligt, värdefullare, än det, som har en ensidigt athletisk riktning. Man måste se på uttrycket, på formen. ställningen och gången, och ofta visar sig då hos den ensidiga gymnasten de mest störande uttryck härutinnan. En falsk riktning af det applikativa i gymnastiken kan lätt derigenom uppkomma, att man fixerar vissa kraftyttringa såsom ett önskvärdt mål, men förbiser eller misstager sig om det till målet ledande rätta sättet, som är att söka i det individuella anlaget, och ett gradvis utbildande at kraft och helsa. Det blifver då en oafvislig fordran vid gymnastik med ungdom, att sådana progredierånde rörelseschemata utarbetas, hvilka så att säga uttrycka en lämplig form, efter hvilken barnets eller ynglingens helsa, kraft och skönhet tager ett helgjutet uttryck. De intressanta gymnastiköfmingarna med skolungdomen, hvilka för terminen afslutades den 20 dennes, hafva gifvit anledning till dessa reflexioner. Här egnas ingen särskildt hänryckt acklamation åt de kraftiga armtag och vackra språng. som utfördes, utan den anda, som börjat sprida ett renare lif i gymnastiken. Uppfattningen af den ARR ag PP gymnastiken, sådan den af nuvarande läraren vid elementarskolan blifvit tillämpad och hvaröfver inindaren förut uttalat sin tanke i en liten skrift 4Reflexioner öfver gymnastiken och gymna stiska centralinstitutet? — börjar sprida sin disciplinära och ordnande kraft genom lämpliga rrrelseschemata äfven i de skolor, som ledas al andra lärare. Denna metod hvilar på trenne grundpelare. hvilka alltid måste förutsättas för en möjlig till mpning deraf: en nog rymlig lokal med tillräckligt och ändamålsenligt maskineri, vidare särskildt rörelseschema för hvar och en af rotarna. hvilkas antal bestämmes efter individernas mängd, och slutligen särskildt bildade rot mästare. Vid dessa tre vigtiga beting bindes ordningen genom det hela, att allt går efter me kanikens säkerhet och bestämdhet. Man skulle möjligen kunna tänka, att genom lenna metod skiljs lärare och elever från andra, och gymnastikens lifsåder, den öm-esidiga vexelverkan, derigenom afsköäres ; men örelseschemata äro de bästa föreningslänkar. ch det rätta medium, hvarigenom gymnastiken an lefvande ingjuta sig uti eleverna. Ordning ir första villkoret för gymnastik med ungdom: nen denna ordning framgår ur sjelfva rörelse-hemat, som en bindande nödvändighet, och ommer ej utifrån tyngande som en hård, tvungen ich stel disciplin. Man kan äfven föreställa sig, att denna meod skulle döda håg och intresse hos ungdomen ör gymnastik. Visserligen är det i allmänhet gen lätt uppgift, hvarken att väcka eller unterhålla ett sådant intresse, men minst lyckas nan häri, om man antingen sjelf ej kommit till ågon grundad öfvertygelse, eller dagtingar med ienna, för att tjena ungdomens omogna och om: vytliga tycken. Ungdom fattar lätt tycke för let ensidiga och sjelfsvåldiga, och mången ha; j lagt någon annan betydelse i uttrycket: ati symnastiken bör vara lek; men det måste änlock vara mening i Ieken. Det har dock visa: ig, att, hvarest läraren varit sin sak vuxen och it gynnastiken framgå med det alfvar och den ordning, som den nödvändigt kräfver för t gagna, lärjungen förr eller sednare känt sig ttad och dragen till densamma. På så säti call så småningom genom gymnastikens fortlelande uti en rätt riktning den ensidiga uppfattningen ledas in på en rätt väg. Man har äfven hört anmärkas, att en sträng chematisk tillämpning af gymnastiken ej skulle sara egnad att vid sig anknyta vapenföring oci te så kallade militära öfningar. Bland alla inist är intet mera obefogadt, ty den pedagogiska symnastikens oskattbara förtjenst ligger just deri. att den kan lämpa sig till outvecklade krafter: jenst, och blifva ett ändamålsenligt fysiskt upptringsmedel för ungdomen redan vid de är. å andra öfningar ännu äro rentaf olämpliga. Den ej blott bereder gossen för de mera militäre afningarna, u:an äfven helgar och renar dessa till en gymnastisk betydelse. Må man besöka de här i staden gymnastise rande skolorna, betrakta ungdomens öfringar dess utseende och kroppsställning, så skall mar märka, att i de skolor, der gymnastiken varit edrifven med mera allvar, ett friskare utseende förkunnar siv vid första anblicken, jemte en friare och ledigare kroppsställning. Får ungdomen endäst öfva en och annan rörelse, så utbildas endast vissa kroppsdelar, jemte en stelhet och bundenhet, som förråder sig vid hvarje minsta rörelse. Så ser man när bundna språng, till ex. språng öfver häst, mera uteslutande öfvas, att en, hvarken för öga eller helsa fördelaktig kroppsställning ofta uppkommer, nemligen ett sammanpressande af främre delen af bröstkorgen, axlarnas och hufvudets framskjutande. Det är tid att intresset för gymnastiken ej stannar vid blotta ord. Icke kan man säga att en skola gymnastiserar, då såsom i lyceum och gymnasium endest ett ringa antal idka dessa öfningar. Det tyckes ännu ligga i föreställningen att gymnastik består uti våldsamma ansträngande rörelser, tagna utan beräkning, och således farliga för en med sjukhga anlag svag ungdom, ty äfven i elementarskolan, oaktadt lärarens sorgfälliga utarbetade rörelseschemata, bestämda efter år, utveckling och anlag, är ett märkvärdigt stor: antal gossar genom läkarebetyg befriade frår gymnastik. Det är temligen säkert. att vore der redagogiska gymnastiken bekant, sådan den tilämpas der, skulle flera af de nu befriade gossar istället uppmanas af läkare att bivista gymnastiken. Det är möjligt att anordningen i denna skola af den pedagogiska gymnastiken har brister, men den är bland lärdomsskolornas öfningar det bästa man hittills haft i Stockholm. co