Aftonbladet – 4 oktober 1862, sida 2

nanadelse al ioriall IOF nagot ar omDuden. Frågan om revision af jernvägstaxan. Enligt hvad förut varit omförmäldt, hade senom bäradshöfdingen B. W. Hessles försorg ett möte blifvit föranstaltadti Alingsås den 1 i denna månad för öfverläggningar angående lämpligaste sättet att söka åstadkomma någon förändring i den nu gällande, synnerligast för jordbruket olämpliga godstrafiktaxan å statens jernvägar. Göteborgsposten berättar att mötet ej var så talrikt besökt som man, till följd af den allmänna obelåtenheten med denna taxa hade kunnat vänta. BSärdeles fåtaligt lära Göteborgarne varit representerade, hvartill grunden anses ha varit att mötet blifvit utsatt på en börsdag. Bland dem som framstodo genom sin frånvaro voro synnerligast jernvägens embets eller tjenstemän. Ingen enda af dem, säger G. P., tycktes ha ansett det vara värdt att öfvervara mötet, ehuru man billigtvis kunnat begära att distriktchefen eller trafikdirektören infunnit sig. Rikligt tillfälle hade här erbjudit sig för dem att göra mötet ännu intressantare än det var, synnerligast som de kunnat belysa och ställa i rätt dager åtskilliga uppgifter, hvilka hade den starkaste anstrykning af absurditet. De närvarande personerna utgjorde mellan 60 och 70 st. från skilda orter. Städerna Skara och Sköfde hade skickat särskilda ombud. Derjemte hade från en mängd personer ingått skrifvelser, innehållande dels till ämnet hörande upplysningar, dels förslag till ändringar i nuvarande trafiktaxa och expeditionssättet. Mötet öppnades kl. straxt före 12 å rådhuset af häradshöfdingen Hessle, som i korthet redogjorde för anledningen till mötets sammankallande och helsade de närvarande välkomna, anhållande derjemte få veta de församlades åsigt om det sätt, på hvilket mötet borde organiseras. På förslag af grefve Gösta Posse utsågs i anledning häraf häradshöfdingen Hessle till ordförande, hvarjemte till sekreterare utsågs v. häradshöfding C. H. Nordenfelt. Det beslöts dock att icke något diskussionsprotokoll skulle föras, utan endast besluten antecknas. På ordförandens förslag börjades derefter Ne af den mängd zskrifvelser, som till mötet ingått, såväl från Nerike som Vestergötland, och af hvilka större delen voro af mycket värde, innehållande ej allenast upplysningar och anmärkningar af högst befogad beskaffenhet angående såväl den nya trafiktaxen för sig som ock ijemförelse med den föregående, utan äfven kalkyler öfver transportkostnaderna mellan en mängd orter dels på jernväg, dels sjöledes och dels med dragare. Ja, det fanns till och med ett fullständigt utarbetadt förslag till ny trafiktaxa. Sedan uppläsningen afslutats, anhöll ordföranden att de närvarande måtte mundltlien framdraga de ytterligare anmärkningar, vartill de kunde anse sig befogade och sålunda medverka till större belysning af det vigtiga ämnet. Brukspatron Cassel från Laxå begärde då först ordet, relaterande åtskilliga märkvärdiga förhållanden i afseende å transporten åjernvägen af malm, stångjern och plankor, hvarefter grefve Posse erhöll ordet, och framställde såsom sin åsigt, att, sedan så många upplysningar om det sätt, på hvilket man sörjt för trafiken, kommit i dagen, man genast kunde skrida till besvarande af frågan, huruvida jernvägarne tillkommit för att lemna statsverket en vinst eller landet i allmänhet en fördel. Det sednare måste var hufvudsyftet med dessa dyrbara anläggnin gar, och derföre hade man vid uppgörande af en trafiktaxa hufvudsakligast att tillse all mänhetens behof af billig transport, på samm gång bestämmelserna måste göras sådana att ej förlust inträffar för staten. Den stor hufvudfrågan vore derföre: hvar är gränse i detta fall, eller med andra ord, huru lå frakt kan en vara hafva utan att staten för! lorar på dess trafikerande? Den nuvarand taxan hade ingen sådan beräkning till grun den uppfyllde ej sitt ändamål. Talaren a såg de redan inkomna upplysningarne var af stort värde, men de utgjorde dock änn endast en oordnad massa, hvilken borde or nas till ett helt. Ansåg derföre att en k mitå borde ne sättas af 5 personer, hvilkej skall ega rättighet att antingen direkte ti K. M:t ingå med petition i ämnet, eller o att förut sammankalla Ng ett möt Talaren begärde proposition härå (förslag bifölls). Löjtnant E. af Sandeberg (den nitiske kä pen för Stockholms uthamn vid Nynäs o jernvägen dit från Stockholm) uppgjorde d efter, i anledning af grefve Posses fråg en högst intressant kalkyl öfver kostnader: för trafiken å n jernväg. Ur detsamma anföras följande resultat: Ett lokomotiv m sexkoppladt hjul, dragande 30 vagnar m inalles 6000 etrs last kostar, inberäknadt sl ning m. m., 21 rdr pr mil, hvadan alltså öre häraf kommer pr centner gods; skenor slitas pr mil för hvarje centner för 0,004 ö och syllarne 0003. Hvarje centner gol sliter således en jernväg pr mil för 0,4 ö — Talaren omnämnde härefter de lysan utsigter, hvilka svenska jernvägarne gin till mötes, om jernvägsstyrelsen kunde stämma sig för en moderat taxa, särde hvad angår genom landet transiterande var Han nämnde att ett stort franskt-belgi bolag hade för afsiet att låta all sin han