Aftonbladet – 3 oktober 1862, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. — En vältalig borgmästare, Kejsar Napoleon besökte nyligen en liten stad i Auvergne. Knappt hade han hunnit in i förstaden, förr än mairen eller borgmästaren kom lionom till mötes och höll följande tal till honom: Jag lemnar icke E. M. stadens nycklar, ty den haringa, den står öppen för alla; icke lemnar jag nyckeln till våra hjertan, ty den har E. M. länge egt, men jag lemnar Er nyckeln till vår vinkällare, och vinet, som den innesluter, beder jag E. M. taga i sitt be-skydd.s Vid detta korta och fyndiga tal smålog kejsaren och lofvade smaka på stadens vin vid sitt bord. Detta påminner om det beskydd, Richelieu skänkte Bordeaux, som stod under hans särskilda styrelse På en högtidsdag förärade den store ministern Ludvig XIV en gam mal flaska, betäckt med damm och spindelväf. När konungen smakade på vinet, som den innehöll, fann han det så ypperligt, att han från den tiden tog allt det röda vin som begagnades vid hans bord, från Bordeaux, hvilket var upphofvet till denna stads nppkomst och välstånd. — En modern Wiinelm Tell. Tre ifriga jägare sutto för några dagar sedan på en belgisk krog, samspråkande om sina jagtbedritter och sin stora skicklighet. Slutligen föreslog en af dem ett vad, att han med en pistolkula skulle på ett visst afstånd kunna skjuta hvilket föremål som helst bort från hufvudet på sin son, en fem års gosse. Vadet ingicks och ehuru det redan var mörkt, kunde de vadslående icke lägga band på sin otålighet till nästa dag; gossen hemtades straxt, en lykta ställdes på hans hufvud, fadren lade an, och lyktan flög i stycken utan att gossen erhöll ringaste skada. Så till vida var allt godt och väl, och det vunna vinet förskaffade de tre muntra dryckesbröderna en treflig natt, men olyckligtvis skulle icke heller denne Wilhelm Tell sakna sin Gessler. Polisen på stället hade fått hum om saken, en undersökning företogs och som gossens lif ansågs ha svälvat i fara, ställdes den lättsinnige skytten under tilltal för försök till mord och hans båda stallbröder anklagades för delaktighet deri. — En storartad kapplöpning hålles i dessa dagar hos en holländsk baron på en landtegendom i grannskapet af Haag. persgner bland Europas högsta adel äro bjudna, och det ovanliga vid kapplöpningen kommer isynnerhet att bestå deri, att hästarne icke skola ridas af jockeyer, utan af prinsar, hertigar och grefvar. Kapplöpningsbanan är rikt försedd med barrierer, lörhuggningar, breda diken och andra hin-. der, som ryttarne måste sätta öfver. Segervinnarens pris består i en lagerkrans och en dyrbar gåfva, som skola framlemnas af borgfrun, till börden en grefvinna Metternich.