Aftonbladet – 2 oktober 1862, sida 2

punkt. Fastän kommissionen derjemte i allmänhet uttalade sig för de öfriga småfästningarnes utdömande och äfven tillstyrkte rase-. randet af Kongsvinger, Agerhus och Fredrikstad, så medgaf den dock att Carl Johansvärn nödtorftigt skulle fulländas såsom station för flottan, och Oscarsvärn såsom hinder for fiendtlig insegling till Christiania; Fredriksvärn och Fredrikssten kunde qvarstå, utan att likväl underhållas. Emot dessa åsigter hafva dock häftig inkast blifvit gjorda. Många sätta sig p det ifrigaste emot någon fästnings raserande. Somliga vilja befästa sjelfva Christiania, då Agerhus skulle bibehållas och flottans sta-: tion flyttas till den straxt söder om staden belägna Hovedön; oaktadt man således skulle hafva en centralfästning, genom hvilken både hufvudstaden och flottan voro skyddade, önska de, som hysa denna äsigt dock bibehållandet af alla de öfriga swåfästningarne. Andra föreslå att Fredrikstad på östra och Carl Jehansvärn på vestra kusten skuile utgöra stödpunkter för försvaret, då sistnämnde fästning äfven skulle befästas åt landsidan; äfven dessa önska småfästningarnes bibehållande. En med mycken talang och ihärdighet framställd åsigt är den, att Carl Johansvärn bör öfvergifvas, såsom i högsta grad olämplig: både som landfästning och station för flottan, hvilken sednare borde flyttas till viken vid Sätre innanför Oscarsvärn. Alven med fara att misstaga oss, till följd af bristande kännedom om förhållandena. och om terrängens beskaffenhet, kunna vi ej underlåta att framställa den meningen, att försvaret af landet kring Christianiafjorden om möjligt borde koncentreras i en enda tentralfästning. De öfriga fästningarne: borde raseras; såväl emedan de kosta för myckete att underhålla utan att medföra motsvarande nytta för försvaret, som emedap de erfordra så mycket folk till besättningar, att fältarmån derigenom i betänklig grad försvagas. Att hafva blott en enda fästning, men så stor att den kan rymma. landets för tillfället underlägsna försvarskrafter, är ett system, som till alta delar öfverensstämmer med den nyare befästningskonstens anda samt troligtvis äfven är billigare och mera passinde för Norges resurser än något annat. Om Christiania utan allt för stoza kostnader kunde befästas, så uppkomme den stora fördelen, att hufvudstaden, såsom fr Dahmark, vore skyddad, på samma gång som den utgjorde rikets förnämsta landoch sjöfästning; flottan borde. då flyttas till Hovedön, hvarjemte Oscarsvärn kunde bibehållas. Låter sig: nåot sådant icke göra till följd af den bilvsdsladien omgifvande terrängens be-. skaffenhet, så synes rådligast alt flytta flottan till Oscarsvärn, som då sbuile förvandlas till centralfästning genom upprättagpdet af befästningsverk på hvardera stranden af fjorden; dessa kunde då betraktas såsom storartade brohufvuden, från hvilka ermån skylle utfalla samt genom flankverkan hin-: a fiendens fremträngande till Christiania. qv ol å Bådana äro eller böra enligt vår åsiat srunderna vara för de trenne skandinaviska i . rikenas befästningssystemer, De innebära i: sig, tidsenligt utvecklade, de nödvändiga vilkoren för ett gemensamt skandinaviskt statsbefästaingssystem. Befästas de trenne hut: vudstäderna, så blifva fulkens politiska och: socala brännpunkter skyddade, på samma! gång som deras armser eller flottor erhålla säkra tillflyktsorter, i Med stöd af Stockkolm, Carlsberg och ågn öreslagna fästningen i Norr!and kunna Sverges 0,000 eller 70.000 man uthärda striden mot 2ysslands 100 å 120.000 men, tilldess Dannarks och Norges 28,000 man hinna ila till bistånd och låndtstormen hivner göra sin rerkan. Äfven om Stockholm icke befästag, tan Carlsborg blir försvarets körnpunkt, så san landet försvaras, fastän det sker med törfe uppoffring, emedan en stor del af dess ;real jemte hufvudstaden för en längre tid tenr i fiendens våld. Skall Sverge dermot med den bestämda procenten (32,000 nan) kupna understödja Danmark eiler orge, så synes Stockhölms befästande beöfligt, såvida man ej skall svälva i bestän: ig oro för ett hastigt öfverfall från Ryss-! ands sida. md Bakom Dannevirkes, Däppels eller Frericias vallar kunna Danmarks 35,000 man i: red. säkerhet afvakta de 44,000 svenskar !: ch norrmän, som komma till deras bistånd. 1 yskländs 100 006 man torde då näppligen I unna bibehålla sig i Jutland eiler Sles. I! ig, utan att öka sin styrka till 150 å 160.000 i an. Genom, nämnde belästningar, i föreng med Kö:enhamn, sältes Danmark i stånd t med 16,000 man kupna hjelpa Sverge, i ven om egua bygder vore hotade ar en t a flot:a etler Fysklunds hållning miss-!t nkt. ib Erhåller Narge en stark fästning vid Chrit ianiafjorden, så kan det utan fara dispo-:rI ra 12,000 man till understöd för den grannat, som deraf mest är i behof. Köpenhamn blir alltid Skandinaviens na-:1 rliga sjö-eentralfäslning, der ge trenneig torna böra förena sig för att gemenghnt :) rka, men hvarest de aldrig böra låta inp ingå sig af ep rysk flotta, utan hålla öppna! on åt Skagerack och Nordsjön. CT ; som ett förnämt fruntimmer och honh igar mig hvarje höst med sin önskan att!te