Aftonbladet – 2 oktober 1862, sida 2

Om er hushållerska bade femtio döer de bröder, så skulle hon hellre låta den allesammans omkomma, än att lemna er en sam, så länge vi äro edra grannar wid North Bhingles. Mr Noel Vanstones upphettade kinder blek. nade af förskräckelse. Hans egen bekantskap med mrs Lecount sade honom at denna åsigt af saken var alldeles rigtig. Om vi åter skulle begifva oss bort, fortfor kaptenen, Xså vore dermed intet vunnet — ty ingenting skulle i deana händelse kuana öfvertyga er hushållerska om att vi hade lemnat er möjlighet att föija efter oss, Det är ni, som denna gång måste lemna Aldborough; och hvad mera är: ni måste resa, utan att vi synas hafva den minsta ig om hvart m har tagit vägen. Om vi under de närmaste fem dagarna utföra denna plan, så skall mre Lecount resa till Zärieh, Försumma vi den, så skall hon deremot, så visst som jag lefver, stanna qvar vid Sea View. Gör mig inga frågor! Jag har edra instruktion-r i ordning åt er,och ni måste höra dem med den största uppmärksamhet. Edert giftermål med min nigce beror helt hållet på att ni ej glömmer bort ett enda ord af hvad jag nu säger er. Först måste jag göra er en fråga: har ni lföljt mitt räd? Har ni sagt mrs Lecount att ni börjar tro er hafva misstagit er om mig?4 sJag har gjort hvad som var äonu värreX, evarade mr Vanstone ångerfullt. Jag beiek et förräderi emot mina egna känslor. ag förnedrade mig nog mycket föratt säga att jag lwiflade på miss Bygrave.s Fortfar att förnedra er så, min bästa herre! Misstro oss båda två så mycket ni förmår, jag skall underlätta ert bemödande i detta full. Anna en fråga: talade jag högt nog i dag? Hörde mrs Lecount hvad jag sade? Ja. Leeount öppnade sin dörr; hon hörde er. Hvarför gaf ni nig denna underrättelse? Inte ser jag några taflor här. Var detta kanske ett annat oskyldigt bedrägeri?