Aftonbladet – 2 oktober 1862, sida 1

I siället för att genast gå in derstädes, gick han förbi bompvgshuset, stannade liksom trälfad af en hastig erinran, vände åter om och frågade vid porten efter tr Vanstone. Mr Vanstone kom artig och gästfri ut i förstugan, Mr Bygrave höjde rösten, så att den med lätthet skulle kunna höras uppe i öfra våningen, ifall någon person stod och lyssgade vid en dörr på glänt, samt gade i så få ord som möjligt anledaingen till sitt besök, medan han allljemnt blef stäende på dörrmattan. Han bede varit på besök hos en aflägsen slägting. Denna slägting till honom egde två taflor, verkliga skatter af gamla mästare, hvilka ban skulle vilja sälja, och som han hade anförtrott åt mr Bygrave af denna anledning... Om mr Noel Vanstone, som var amatör af alla slags konstsaker, önskade att se dessa mästerstycken, så kunde han få sin önskan uppfylld, ifall han om en halftimme kom til North Shingles. SS Sedan han hade slutat detta oväntade tillkännagifvande, lade den listige ränksmidaren pekfingret vid sidan ef sin korta, krokiga näsa, blinkade betydelsefullt och sade: Vackert väder, hva ba? God afton! och dermed aflägsnade han sig åter med lätta steg för att fortsätta sin jromenad. Efter halftimmans förlopp infann sig mr Noel Vanstone vii North Shbingles. I hans bröst lågade en älskares outsläckliga eld, omtöcknad af cn förvirrad och tafatt mans andeliga mörker. Till sin stora förtjusning fann han Magdelen ensam i förmaket. Al drig hade hon törefallit honom så vacker, som i denna stund. Det lugn och den hvila, som de fyra dagarnas frånvaro hade skänkt henne, hade ej förlelat sin verkan: hon kom åter med återvunnen sjelfbeherskning. Ständigt kastande sig från den ena ytterlighe