Aftonbladet – 25 september 1862, sida 2

STOCKHOLM dcn 25 Sept. Öfversigt af de trennoa skandinaviska rikenas stridskrafter. VI. Floltornas storlek. Till följd af de skandinaviska rikenas georafiska belägenhet, såsom dels kringflutna, dels åtskilda genom haf, måste flottornas storlek och beskaffenhet vara af största vigt för deras politik och krigföriog. Flottorna utgöra den bro, som skall förena de skilda delarne med hvarandra; längs stränderna gå äfven en stor del af ländernas kommu nikationer. Öfver sjön kommer i de flesta fall den fiende, som vill angripa, likasom man sjelf. merändels måste gå öfver sjön för att bistä grannen. Om de skandinaviska ländernas flottor äro öfverlägsna den fiendes flotta, med hvilken de kriga, så kunna deras armer begagna hafven för sina operationer och bebölva ej splittra sig för att skydda egna kuster, utan kunna fienden -oveterligt koncentrera alla sina krafter på den vigtigaste punkten; derjemte kan deras sjölhsndel under krigets lopp orubbadt fortgå. Å andra sidan måste fienden splittra sin armå till kusternas försvar, hvarigenom han icke sällan blir tör svag på de vigtigaste punkterna; vidarekan han ej begagna hafvet för sina operationer, hvarigenom han blir betydligt inskränkt i sina rörelser, oberäkvadt att han om motståndarens vet föga eller intet; slutligen förstöres hans sjöhandel. Alla dessa förhållanden ombytas deremot, om den skandinaviska flottan är fiendens underlägsen. Naturen synes således hafva anvisat dskandinaviska rikena ro!en af sjöstater. Aut blifva detta bafva de äfven under trenne århundraden eftersträtvat. Under vissa, kortare perioder har deita strälvande lyckats, tili följd af tillfälliga gynnsamma mitnäriska och politiska förhållanden. Men i cet stora hela hafsa de alltid stått på samma vöfver stigliga hinder — resurserans otillräcklighet — hvarigenom de sällan förmått med dugligt sjöfolk bemanna eller en längre tidi stridb.rt skick underhålla den gansaa stora materiel, som en eller spnan gång bifvit frambragt. Och att denna resursernas otillräcklighet nu mera än någonsin gör sig gällande skola vi snart se. Vi vilja bär först redogöra för storleken af Sverges, Danmarks och Norges flottor och med dem jemföra några andra länder med hvilka de förra vid ett sjökrig kunna komma i beröring. Derefter vija vi medelst anförande af statistiska siffror granska storleken at de resurser, jemförelsevis med endra sta:ers, på hvilka de skandinaviska rikena kunna räkna vid uppsättandet eller för ökandet af sina flottor. Nämnas bör dock att vi vid uppgitten ar flottornas storlek ej haft att tillgå fullt tillförlitliga siffror, hvorföre möjligtvis en eller annan deta!j kan vara felaktig. Scenska flottan består för närvarande af 2 med skrutauxiliär-maskin försedda f. d. segellinis skepp A 74 kanerer, I ny 20-kanons ångkorvett, 1 äldre sådan med 4 gröfre kanoner (borde egentligen kallas skonert), 8 ångkanonslupar med 2 gröfre kanoner hvardera sumt 5 8. k. bevärade ångfartyg dels för trupptransporters verkstätlende, dels för postförbindelsernasunderhållande, Dessutor äro 2 åvgkanonslupar under byggnad. Detia är Sverges beta ångflotta, d. v. s. den som vid ett blifvande sjökrig möjligtvis kan bepegnas i öppna sjön. Samtbga äångkanonslupar och 2 af de bevärade ånpgfartygen räknas till skärgårdsflottan. Af Sverges 8