Aftonbladet – 24 september 1862, sida 2

börlig samt ställes i fall jemnbredd med po: litiskt rabulisteri. Isynnerhet är ett sådant tilltag af yogre officerare i högsta grad fördömligt samt hålles nästan för ett brott mot disciplinen... Han måste ovilkorhgen tänka lika med hvad vederbörande för tillfället : tänka, eller åtminstone aldrig yttra något jannat, såvida han ej vill riskera sin framHida befortran. Nan synes icke kunna inse huru nödvändig en sådan gransknivg är till jförekominande af ensidiga och felakt ga ätgärder, äfvensom att man kan vara den mest laglydige officer, fastän man ogillar åtskil-ligt och i täderneslandets välörstådda in-; tresse önskar förändring och törbästring. I Hurra helt annorlunda är icke förhållandet i Danmark, der man ej allenast icke hen t lighåller plaver till landets försvar såsom j frimureri, utan tvärtom synes vara mån om ; att så fort som möjligt underkasta dem otI :fentlig grensknirg. När en plan eller ett: komitebetänkande är färdigt, publiceras deti genast, samt genomgår derefter en sträng: I skärseld i brochyrer och tidskrifter. Sedermera nedsättes vanligtvis en ny komitå, der icke sällan just de sem gjort anmärkningar, inväljas. Hvar och en kan fritt yttra sin tanke, och man har flera gånger sett att! generalen eller andra högre militärer icke ansett under sn värdighet att träda iskran-; korna mut löjtnanter, hvilka med aktving; och välvilja biitvit behwudlad:: samt al sitt i upp rädance snarare rönt fördelaktiga än! menliga följder. Resulhatet är älven. att; Danmarks krigstörsvarsväseude ullt mer och! mer närmar sig det ändamålsenligaste samt! att både nationen och armån hartörtroende till detsamma, en:edan man vet att alltiug noga blifvit skärskådadt och granskadt samt att hvar och en fått yttra sin åsigt, och att ingens mening blifvit undertryckt. I Norge utbildas officersaspiranterna vid kadettskolen i Kristiania, der eleverna utom de ämnen, som hos oss finnas, under en treårig kurs äfven undervisas i krigshistoria, militäradministration, en vidsträcktare taktisk kurs samt dessutom i nordens språk och litteratur och i nordens statistik. Före utträdet underkastas de stränga pröfningar af både teoretisk och praktisk beskaffenhet. Generalstabs-, ingeniöroch ariitleriofficerare genomgå dessutom en milvärhögskola, der taktiken, strategien, krigshushållningen, krigshistorien, militärorganisationen m. m. d. liksom i Danmark hafva sin berättigade plats, fastän kanhända äfven der de matematiska och tekniska ämnena fått en alliför stor del af lärotiden. Generalstabeaspiran terna, hvartill blott de som tagit de bästa betygen utväljas, tjena härefter i tvenne år, hvarat 3 månader hvarje år vid sitt vapen och I månader vid generalstaben, der de höra föreläsningar i generalstabsfacket och sysselsättas i byråerna. Hafva de under denna tid ådagalagt skicklighet, komma ytterligare tvenne pröfningsår, under hvilka de 6 månader hvardera året tjenstgöra vid det vapen de icke tillhöra och den öfriga tiden vid artilleriets, ingeniörkårens och generalstabens byråer samt deltaga i den sednares öfniogar och arbeten. Sist tages slutligen en examen i generalstabsvetenskaperna och de moderna språken. Häraf sgfnes huru i mycket man Å Norge anser att en general :stabsofficer behöfver kunna; det förefaller dock mindre beböfligt att han äfven genomgär de andra specialvapnens tekniskt -matematiska kurs, hvarjemte den sedermera föl:jande 4 åriga pröfvotiden tyckes nästan lång. Krigsvetenskapligheten är i Norge en py planta, men en planta, som-frodas och beständigt skjuter friska skott. Visserligen råder kanhända ännu brist på tjenliga läroböcker, hvarjemte den högre bildningen är inskränkt till specialvapnen. Men man aktar och sätter värde på densamma, semt erkänner som en brist, der den saknas, då man hos oss deremot tror den mirdre behötlig samt nästan stridande mot en god praktisk ani Den norska militärtidskriften bär äfven, liksom den danska, ett vackert vittnesbörd om den teoretiska bildningens ståndpunkt i brödrariket. Den är uppfylld af en mängd till större delen förträffliga originaluppsatser rörande landets försvarsväsende. I densamma tryckas äfven alla regeringens planer och komittbetänkanden samt undergå derefter granskning. Hvem som helst kan der yttra sina tankar, utan att någon finner sådant anstötligt. Såsom ett exempel på ur hvilken helt olika synpunkt, än härstädes tyvärr varit fallet, wan 1 Norge betraktar nationalbeväpningsfrågan, må nämnas att den mest af högre militärer Bestående redaktionskomiten för tidskriften såsom prisuppgifter för 1860 uppställde föl jande tvenne frågor: huruledes bör armåns undervisning och: öfning i fredstid ordnas för att blifva af största möjliga gagn, så väl för folkets leka:nliga och andliga utveckling, som för försvarsväsendet? och: efter hvilken plan bör man i Norge söka inrätta skjutsällskaper, så att dessa i största: möjliga mån kunna bidraga att utbreda goda! vapen och militärisk anda bland befolkningen? j Håren skulle hafva rest sig på medlem-;? marne af kongl. krigsvetenskapsakademien, om man 1860 satt i fråga ett sådant prisämne. Att sätta vapen i händerna på folket! Hvilken fasa! E Att befordringsväsendet i grannländerna, till följd af helt olika politiska och militäriska förhållånden, i det hela skall vara vida bättre än hos oss, om äfven ett och annat enskildt misstag göres, är tydligt. I Danmark har man genom mänga bittra erfarenvarit hon. Jag hade skrämt miss Garth med några falska uppgifter rörande er, till att.