INTET NAMN. ar WILKIE COLLINS. Ni har 0 RS sårat mig, sir, sade kaptenen. Ni har naturligtvis fullkomlig rättighet att elter behag skänka eller behålla ert förtroende. Sårad är jag visast icke, jag fordrar endast för mig fjelf samma privilegium, som jag beviljar er.4 Han steg upp med mycken värdighet och drog på klocksträngen. Tillsäg miss Bygrave, sade han åt tjenstflickan, att vår promenad nu på morgonen ej kan blifva af, och att jag ej vill besvära henne med att komma ned hit. Detta stränga förferande hade sin önskade verkan. Mr Noel Vanstone böaföll i de bevekligaste ordalag om en enda minuts enskilt samtal innan detta bud blet afsändt. Kapten Wragges stränga min mildrades småningom. Han skickade åter ned pigan i köket, sjönk ned i sin länstol och väntade med intresse på hvad som skulle komma. Med afseende på lättheten att draga fördel af sin gästs ioskränkthet hade han ett stort försteg framför mrs Lecount. Hans omdöme var ej vilseedt af en hemlig, qvinhg svartsjuka och h:a undgick det missiag, som hushållerskan, till följd ef sin sjelflörvillelse hade begått, ait nemligen anse det intryck, som Magdalen bade gjort på Noel Vanston, för vida svngare än hvad det i verkligheten var. Ex vt denua verlds makt:r; som ingen nieduvlålders qvinna är i stånd utt rätt uppskatta så snart den kommer i strid med beänes intresse, är skönhetens 4) Se A. B. n:r 154, 155, 157—159, 161--164, 186—175, 177, 179, 181—184, 186. 188, 189, 191—194, 196-212, 214—216, och 218, .