Aftonbladet – 22 september 1862, sida 3

Unionsgeneralerna Heintzelmann och Porter började anfallet på morgonen, men stötte på I oerhörda skaror rebellinfanteri och retirerade ii oordning. Rebellerna avancerade derpå jmed ett batteri och slungade raskt in kar . tescher bland de tiillbakavikande fiendtliga tlinierna. General MDowell framryckte derefter för att understödja unionstrupperna och försökte att förmå centern att hålla stånd; jon rebellerna hade förutsett hans rörelser, och generalerna MDowell och Sigel ansattes på deras venstra flygel hårdt af rebellerna och hade på alla punkter ett öfverlägjset truppantal emot sig. Sigel utvecklade a bravur. General MDowells trupper drogo sig i stora massor öfver Bulls Run. Klockan 5 på eftermiddagen vände sig krigs ilyckan afojordt mot uniomisterna. Pope hade I fört alla sina reserver i elden och försökte ännu rädda dagens vapenära; men på hela: vägen från Centreville voro arti leri, kavalleri och vagnar i förvirri ing och drogo sig! tillbaka. Unionshärens högra flygel höll sig ännu temligen fast och förhindrade rebel; lerna at fullfölja de vunna fördelarne. Uni i onshärens urnpregorde gick kl. 8 om afionen i fullkomligt god ordning öfver Bulls Run och drog sig tillbaka till Centreville. MClellan tadlas strängt för sin vägran att rg afsända sina trupper från Alexandria, då han fick befallning dertill. Man befarade att general Banks med hela sin armekår är afskuren. Jackson marscherade med 30.000 man utan tält och vagnar på två dagar från Rappahannock, en sträcka af 40 engelska mil, samt ankom genom Thoroughfare Gap på slätten och intog Manoassas.? Från Newyork telegraferas den 6 dennes: t ett rykte en drabbning blifvit utkämpad i Maryland; likväl vör ännu ingen: : i ting med visshet bekant derom. Unionstrupper na hafva utrymt ställningen vid Aquia ; Creek. Den 3 om aftonen egde skärmytslingar rum långs armens hela froat, under! hvilka geveralerna Kearny och Stevens samt ; flera andra utmärkta off:cergre blifvit dö dade. Divisionen Hooker var hufvudsakligen sysselsatt med att tillbakas:å rebeller-: na. Klockan 4 på morgonen uppfångades I af rebellerna en transport af 100 vagnar; mellan Fairfax och Centreville, samt fortskaffades i riktning mot Manasses. Så snart: denna razzia i unionshärens rygg blef be-l kant uti Centreville, insåg mauv nödvändigbeten af att vidtaga några förr sigthetemått och om middagen hade redan hela virginiska unionsk ren utrymt Cenotreville och koncentrerat sig i grannskapet af Fairfaix Court House, samt satt sig i marsch mot Munsons Hill, på bögra stranden af ÄR midtemot W ashington. Rebellernas rytteri efterföljde på något afstånd nignstrupperna, men angrep dem ej. Washingtons försvarsverk äro i ypperligt skick och starkt besatta af skickhga artillerister. Den för närvarande på Potomac i linie uppställda kanonbåtseskadern skall tillintetgöra hvarje för sök af rebellerna att störa skeppsfarien på floden. Uti Washinton hölls den 1 Sept. ett lång varigt kabinettsråd röranGe sakernas närvarande belägenhet. 1 staden rådde stor uppståndelse. En stor mängd sårade infördes oupphörligt från slagfäliet och eit betydande antal Iriska trupper hade ankommit. Uti representanthuset af Kentuckys lagsti:tande församling, som sammanträdde den 2 dennes uti Louisville, bade förslag blifvit väckt att genast inkalla 50,0C0 man på en eller två månader, för att fördrifva rebellerna ur staten. Bomullsmäklarne uti Louisville förde sin bomull öfver foden och flera af stadens borgare förde sina egodelar i säkerhet, af fruktan för att staden skulle falla i rebellernas händer. Rebellerna hade på sin marsch genom Tennessee och Kentucky uppbränt all bomul:, som fallit i äeras händer. Uti S:t Louis hade all förmögenhet tillhörig Missouris förra representanteri Förenta Staternas senat, uppgående till ett belopp af 100.009 dollars, blifvit konfiskerad. Polismästaren uti S:t Louis hade tillslutit köpmansbörsen, emedan dess medlemmar hade gjort en illojal demonstration. Missouris guvernör hade reqvirerit 150,000 dollars af statens banker och sparbanker till inköp af vapen. Virginiens guvernör, Letseber, hade utfärdat en proklamation, bvaruti han kallade milisen i tjenstgöring för att tillfoga unionisterna raska och afgörande slag. Äfven uppmanade han vestra Virginiens invånare, hvilka säsom bekant är blifvitua onen trogna, att ansluta sig till södern mct den gemensamma fienden. Richmond Dispach meddelzr en längre artikel, hvaruti tidningen söker ådagalägga att en bev väpnad intervention of flera eller alla europeiska stormakter skulie mera skada än gagna separaisternas sak. Erkännandet af söderns sjelfständighet, uppbäfvandet af blokaden samt afslutandet af ett försvarsoch anfallsförbund med England och Frankrike, skulle endast tjena till ait uppreta norden och göra den enig, men deremot förleda södern till att förslappas i sina an strängningar, Ingen europeisk makt kan hoppas på framgång vid ett inbrott på nor dens område. Om den nordliga kusten blokerades, så skulle derigenom blott ett så mycket större antal soldater vara disponibla för nordens här; ty alla som blifvit utan arbete skulle af förbittring och hämnd gripa till vapen. Uti de inre floderna skulle ej någon europeisk makt kunna intränga, men deremot nordstaternas marin ständigt kunna på de inre tloderna ankomma ull sydstaterna. Södern hade hufvudsakligast alt tacka blokaden at sina hamnar för sin väldiga kraftutveckling. Skulle blokaden upphälvas, så komme hälften af sydstaternas befolkning att återvända ull sin tomullsoch tobaksodling för att förvärfva penningar, amor tHamliga niskottets förhandlingar vid