Aftonbladet – 22 september 1862, sida 2

3TOCKEUIOCTM fc 22 Sept Den vigtigaste bland de med sista posten ar komna underrätt:l er är den, attitalieningen Owsider fattat eitt beslut ia rättegång emot Garibaldi! Turins offieicla blat för den 15 dennes innel r oen not derom, hvilken på telegralväg blifvit Indepesdance meddelad. Det anses ha varit generalerna Cialdini och La Marmora. hvilka förmått konseljpresiderten Rattuzzi till detta steg, i strid med Italiens och bela Europas opinion, i strid med de liberalare konseljledamöternas åsigt, och som det påstå; emot sjelfva Napoleons, hvilken — naturligtvis af politiek slughet — lä;er ha uttalet sig för det omedelbara utfärdandet af en full och oinskränkt amnesti. Att regeringen, genom att sålunda vilja söka drifvasina fi rdelar till det yttersta, isjeltva verket älfventyrar att förlora allt, torde vara lika klart som att Garibaldi genom en dy-. lik åigärd försättes i en ställning, som för: honom och hans sak blir den fördelaktigaste man kan önska sig. Efter all anledning blir det bär han som kommer att uppträda som den verklige anklagaren, trängande sina motståndare tillbaka på en försvarslinie, der de torde få svårt att hålla sig uppe. Det enkla, osminkade, men hänförande ordet från folktaiarens, frihetshjeltens och martyrens läppar kommer utan tvifvel att skarpt som ett tveeggadt svärd genomskära de diplomatiska nät, hvarmed man sökt omspinna en stor man och en stor sak. Och det skyldig, som en domstol i Turin skulle tre sig kunna våga uttala öfver århundradets fläckfriaste karakter, skall af Italien, af hela Europa besvaras med ett högtljudande lefve för honom, som äfven i sitt skenbara fall står vida höjd öfver dugens alla segerhjeltar, och hvars namn är och förblifver den dyrbaraste skatt för de folk han befriat.