Aftonbladet – 20 september 1862, sida 2

afundas hennes, hade mrs Lecount funnit ett medel till att afslöja komplotten för den intet anande person, som skulle blifva offer derför. SJUNDE KAPITLET. Sent på aftonen denna dag, då Magdalen och mrs Wragge återkommo från sin promenad i mörkret, uppehöll kaptenen den förstnämnda i trappan, på vägen upp till sitt rum. Han meddelade henne dagens tilldragelser och yttrade derjemte sin öfvertygelse att tiden var inne, för att så snart som möjligt söka locka mr Noel Vanstone till ett giftermålsanbud; Hon svarade blott att hon förstod hans mening och att hon skulle göra hvad han fordrade. Kapten Wragge bad henne då förbindligast att skän ka hocom och mr Noel Vanstone äran af sitt sällskap under en promenad klockan sju, följande morgon. Jag skall vara färdig vid denna timma, svarade hon. År det något vidare?4 Det var ej någonting vidare. Magdalen sade honom godnatt och gick upp till sig. Under de tre föregående dagarna af sitt instängda lif hade hon visat samma ovilja iör alt, längre än som nödvändigt behöfdes, dröja i kaptenens sällskap. I stället för att tröttna vid mrs Wragges! sällskap hade hon tåligt, ja, nästan ifrigt deltagit i den sysselsättning, som nu upptog den sistvämndas hela tid och intreste. Denna Magdalen, som fordom ofta plågades och blef otålig af det, i hennes tycke, enformiga lifvet vid Combe-Raven, fann sig nu utan knot vid den gjällösa sysselsättningen vid mrs Wragges arbetsbord. Hon, som i fordna dagar hade afskytt blotta åsynen af nål och tråd — som aldrig hade burit ett klädesplagg af hennes egen tillverkning —