Aftonbladet – 19 september 1862, sida 3

; TIN CS Halt CH FRIINNA. SERA ENL Sr FUTChållande hufvudsakligen följande: nödvändigheten af en genomgripande armereform är längesctdan klart ådagalagd; efter den erfarenubet man gjort vid de sednaste mobiliseringarne och under nuvarande politiska förhållanden är en permanent förhöjning af landets stridskrafter oundgänglig. Ar 1860 och 1861 hade folkrepresentationen också insett detta och beviljat provisoriska förhöjningar i militärbudgeten ; men det är klart, att provisoriska oordningar, som befunnits nödvändiga, måste blifva permanenta. Vill deputeradekammaren bevilja 41-millionsbuduete för 1562, så är bärmed intet prejudikat kommet till förfång för framtida beslut ölver armeväsendet. Ej heller har regeringen nå got emot alt tillökningen i budgeten bevil jas under titel af cxtraordinär tillökning. Genom skatternas tillväxt och åtskilliga be sparingar blifva de begärda medlen att tillgå. Antages deremot kommissionsbetänkandet, så kan budgeten omöjligt komma till stånd. Regeringen erkänner visserligen folkrepresentationens rätt att bevilja utgifter, men regeringen vet äfven att hon ei kan handla annorlunda än nu skett, och att hon gjort hvad på henne ankommer för att underlätta frågans ing. Fördensku!l lägger hon på folkrepresentationens skuldror ansvaret för följderna. Talet väckte stark sensation bland de deputerade. Ötver femtio talare läto insrrifva sig. Den förste bland dem som fick ordet. hr v. Sybel, protesterade under allmänt bifall mot de sista orden i vegeringsförklaringen. Han yttrade: Icke en enda medlem af detta hus, icke en enda fosterlandsvän kan med annan känsla än den djupaste bedröfvelse hafva hört den nu gifna förklaringen (bravo) Ehuru han, talaren, icke i alla punkter vore ense med kommissionsbetänkandet, måste han på det högtidligaste protestera mot regeringens försök att kasta ansvaret från sina egna på folkrepresentationerras skuldror (bra vo). Det är osannt, att statsregeringen har formelt rätt. Regeringen har på det gröfsta kränkt den formella rätten genom de definitiva utnämningar, som egt rum på grund al armomstöpningen. Reorganisationen hur från sin födelsedag tryckt olaglighetens stäm pel på armån, som skall bära den, intills regeringen erkänner detta, hos folkrepresenta tionen begär att blifva frikallad från ansvar för sin olagliga åtgärd, samt frågan regleras genom en definitiv lag (bravo). Hr v. Sy bel talade derefter varmt för tjenstgöring tidens förkortning från 3 till 2 år, och beklagade djupt alt -preussiska officerskåren fått en politisk färg, som skiljer natioaens hjerta från densamma. Alt den tillika vore offer för en dålig skråanda, dermed bade landsortsrepresentationen ingenting att skaffa, utan borde öfverlemna åt den civila befolkningen att taga sina åtgärder mot denna. — Deputeraden Waldeck framhöll att, sålänge regeringen står qvar på sin olagliga stånd punkt, är det för folkrepresentationen af desto större vigt att formelt fasthålla denlagliga och stryka alla poster, som ej på lazligt sätt tillkommit. Regeringen har emot nationens vilja och utan kammarens tillåtelse ökat hären från 182,000 till 210,000 man och fördubblat officerskåren. I en enväldigt styrd stat skulle en regering svårligen vågat något sådant, ty der falter ansvaret för den ökade skattebördan på envåldsherrskaren sjelf; men i en konstitutionel stat med en eftergifven och svag representation, som påtager sig ansvaret, kan man våga det. Den nya organisaticnen har för öfrigt tvenne vädor. Man kan icke fördubbla armåns cfficerskår, utan att stärka de författningsfiendtliga elementerna i samhället, ty olyckligtvis rekryteras officersklassen till större delen ur den samhällsklass, som ännu inbillar sig vara feodaladel. Man ökar tillika antalet af personer, som hemfalla under militärjurisdiktionen och äro uteslutna från politiska rätti heter. Å andra sidan försvagar man härigenom landtvärnet, som är sjelfva folket i vapen, och som visserligen nu mer än förr behöfves såsom en motvigt mot dun stående armån, sålänge andan inom denna ännu icke hunnit förbättras. — Deputeraden v. Goldberg fäste uppmärksamheten på det djupa missnöje, som redan råder öfver hi a landet, och på vådan att öka detta genom alt på folkets skuldror kasta nya bördor för armåen. Reorganisationen skall icke stö utan försvaga Preussen. Utlandet vet den regering är svag, som ej har sitt fo ks sympatier. Han, hr v. Goldberg, skulle blygas att visa sig mer inför sina valmän, om han skulle nödgas meddela dem att han bidragit att öka pålagorna med många millivner för ett improduktivt ändamål, men man ej fått någon ministeransvarighet ingen kommunalförfattning, ingen undervisningslag, ingen lag öfver LC TORSK gen 0. 8. v. — Härefter följde ett. lysanzu tal af deputeraden Virchow, som behaudl:de såväl den rättsliga sidan af saken på euto giskt bindande sätt, som äfven i stora drug skildrade frågans djupare betydelse för Preu sens konstitutionella lif och Tysklands fram Ett telegram från Berlin af den 12 Sept. meddelar att diskussionen den dagen fortsatts med mycken hetta. Ministrarne Patow, v. d. Heydt och v. Roon försvarade rege-j ringsbudgeten under fortsatta hotelser mot. församlingen. Den sistnämnde sade rent ut,! att om budgeten förkastas, så blir regeringen tvungen att lemna sin författningsenliga ställning, och han tillade att regeringen skal med draget svärd bekämpa de tendunser, som gifva sig tillkänna å venstra sidan af. deputeradekammaren. I OSTERRIKE. I En för flera månader sedan i Ungern häktad garibaldistisk emissarie Viola, hos hvilkea man fann proklamationer, har af krigsrätt blifvit dömd till 16 års fängelse. Flera sändningar af tryckta uppmaningar till resning samt af vapen och ammunition ha blifvit konfiskerade på venetianska grär