Aftonbladet – 17 september 1862, sida 2

Sesåt, tänkte mrs Lecount, då hon lad in brefvet i sitt skrifbord, för att nästkom mande dag afsända det med posten; 4Seså nu har jag henne fast: Följande morgon kom en tjenare frå Sea-View, för att jemte framförande af mån a helsningar från sin herre, fråga huru mis; Bygrave befann sig. Kapten Wragges bul letin blef som sig borde, aflemnad; — mis Bygrave var så sjuk att hon ej kunde lemn: sitt rum. Då mr Noel Vanstone erhöll detta svar förmåddes han af sin häftiga oro, att sjel göra ett besök vid North Shingles, då har gjorde sin vanliga middagspromenad. Miss Bygrave var icke bättre. Han frågade on han ej kunde få träffa mr Bygrave. Den om. tänksamma kaptenen var beredd på en dy: lik begäran. Han tänkte att litet upplif vande väntan icke skulle kunna skada mr Noel Vanstone och han hade således redan på förhand noga inplantat det lämpliga svaret hos tjenstflickan: Mr Bygrave ber om sin ursäkt; han kan omöjligt taga emot något besök. Den derpå följande dagen gjordes frågor såsom förut at ett bud Fr morgonen och af mr Noel Vanstone sjelf. vid middagstiden. Morgonens svar ljöd: kanske litet bättre. Svaret vid middagstiden, som rörde kapten Wragge, var: Mr Bygrave är just nyss uttan Denna eftermiddag var mr Noel Vanstones lynne ganska retligt och mrs Lecounts tålamod och goda takt sattes på svåra irof för att hon skulle undgå alla utbrott at häftighet. Tredje morgonens underrättelser om den lidande, unga damen voro mindre gynnsamma: — Miss Bygrave var fortfarande rätt klen och alltjemt sängliggande. Den tjenare, som återvände med denna helsning till Sea-View, träffade brefbäraren på vägen och tog med sig in i frukostrummet två bref till mrs Lecount, Det första hade en handstyl, som var ganska välbekant för hushållerskan, Det var