Aftonbladet – 12 september 1862, sida 3

4 dennes lemnat Spezzia, efter att förut hafva hållit en konsultation, De hade förklarat att ingen kula fanns qvear i såret, attlifsfara ej hotade patienten, men att sårets läkande ansågs behöfva gansk: lång tid. Enligt en korrespondens till Times skall Garibaldi hafva för-junkit i dea största nedslageohet. Daily News pariserkorrespondent berättar att Garibaldis så kallade ?nederlag? skall vara resultatet af en öfverrumpling. Garibaldi hade gifvit sitt folk befallning att ej skjuta, och han blef sårad under det han var sysselsatt med att söka förhindra sammandrabbningen. Pallavicini frågade ej efter Garibaldis bemödeanden att förekomma en strid och gjorde utan dröjsmål sitt anfall. Den 7 September, årsdagen af Garibaldis intågande-i Neapel, kunde ej firas i anseende till belägringstillstånået. De 2000 dnkater, som voro bestämda till denna fest, skulle enligt municipalitetets beslut fördelas oland de välgörande sällskaperna. . I följd af belägringstillståndet hade icke mindre än 22 tidvingar blifvit förbjudna ati utdelas i de neajolitanska provinserna. Po polo dItalias redaktion hade ett tillkännazifvande att tidningen under belägringstill ståndet fortfarande ej kommer att utgifvas. Från Messina berättas att en kolonn g ri baldister, anförd af Traselli, blifvit den 3 dennes öfverfallen af en bataljou utaf 65:te linieregementet: — Garibaldisterna förlorade vapen samt packning och, 90 af dem blefvo tillfångatagna, hvaribland en major, en kapten och 10 andra officerare. Bland de till iängatagna blefvo 6 skjutna såsom desertörer. De garibaldister, som undkommit, uppängades utaf en bataljon af S0:de linieregementet, som gjorde 80 fångar. Traselli afsände en parlamentär och erbjöd sig på sitt hedersord att inom 48 timmar nedlägga vapen och upplösa sin kolonn. AMERIKA. De krigstilldragelser, som föregått den stora drabbningen vid Bulls Run den 20 Augusti, skildras uti en korrespondens från Newyork som följer: Rebellerna och unionstrupperna hafva alltsedan den 20 Angusi varit sysselsatta med vigtiga rörelser. Den 20 tillbakadref rebellernas kavalleri unionstruppernas förposter vid Brandy sta!1ion, mellan Culpepper och Rappshannock. Unionisterna verkställde återtåget öfver sist nämnda flod i god ordning. Dagen derpå sick en division separatister öfver en under natten slagen pontonbro, angrep general Sigels förposter och bibragte dem en förlust af mer än 200 man i döda och sårade. Den 22 rasade striden mellan de båda hävarnes linier. BSepesratisterna hade påtaglizen afsigten alt kringgå Popes flank, till-ntetgöra hans division och före ankomsten af förstärkningar under MClellan först inaga Warrenton och derefter angripa Washington. Enligt sednaste underrättelser hale Popes här hlifvit förstärkt med MOClellans och Burnsides armeer. Man trodde alt unionstrupperna intagit en sådan ställning, att de skyddade Washington och norra stranden af Rappahannock. Unionsregenngen hade förbjudit befordrandet af telegrammer. Unionsgeneralen Rosencranz hade i spetsen för 30,000 man tågat mot Juntown uti Missouri, för att angripa 15,000-rebeller, som kommenderades af general Arwstrong. Man trodde att rebellgeneralen Price skulle stöta med sin trupp ull Armstrongs kär samt der efter leverera en drabbning med Rosenvcranz. Chippewa-indianerna uti Minnesota hafva rest sig och man befarade blodiga samman: drabbningar. Den första sändning af negrer till Centralamerika under regeringens auspicier skall afsegla i Oktober månad. Tiöningen Richmond-Wohig uppskattar den mängd bomull, som blifvit förstörd seden krigets början, till omkring 600,000 bealar. Från Paris berättas att man uti d:ploma tiska kretsar derstädes anser såsom beslutad sek, att franska regeringen kommer att erkänna de södra staterna, så snart Mexiko blifvit besatt af fransmännen och presidenten Juarez nödgats nedlägga sin regering Liktidigt skola underhsndlingar öppnas mec sydstaternas president om Mexikos införlifvande med nämnde stater. Frankrike skullc erhålla en enorm summa eseåsom ersättning för krigskostnaderna.