Aftonbladet – 11 september 1862, sida 2

Det moln af tveksamhet och misströstan, som hade lagt sig öfver kapten Wragges ansigte, skingrades åter vid hennes åsyn. Det hade varit stunder på eftermiddagen, då han allvarsamt hade öfvervägt huruvida icke det nöje, han erfor af att tillfredsställa sitt agg emot Noel Vanstone och utsigten af att förvärfva tvåhundra pund, på ett betänkligt sätt skulle motvägas af den fara för upptäckt, för hvilken han hvar timma och stund var utsatt genom ojemnheterna i Magdalens lynne. Men det obeskriflioa bevis på sjelfbeherrskning, som han nu säg henne ega, befriade honom från en ganska stor oro. Det bekymrade kaptenen föga huru mycket hon led i ensamheten af sitt eget rum, blott hon trädde ut genom dess dörr med ett ansigte, som kunde tåla vid granskande blickar, och med en röst, som icke förrådde någonting, På vägen till Sea-View Cottage meddelade kapten Wragge henne sin afsigt att göra hushållerskan några deltagande frågor rörande hennes sjuka bror i Schweiz. Han var af den åsigten att det kritiska tillståndet med denune herres helsa skulle kunna blifva uf den största vigt med afseende på Iramgången af deras företag. Hvarje möjlighet af skilsmessa mellan hushållerskan och hennes herre, fann han under nuvarande förhållanden vara värd den största uppmärksamhet. tKunna vi endast i rätt tid få mrs Lecount ur vägen, hviskade kaptenen i det han öppnade sin värds gårdsport, Xså hafva vi honom fast!4 En minut sednare var Magdalen ånyo i Noel Vanstones hus, denna gång bjuden af honom sjelf såsom gäst. Afionens tilldragelser voro förRdet mesta blott ett upprepande af hvad som hade händt under förmiddagens promenad. Mr Nvel Vanstone var i ett beständigt vacklande melan sin beundran för Magdalens skönhet och peprisande af sina egodelar, . (ferts. följer)