Aftonbladet – 9 september 1862, sida 3

ordförande till last, äro så vidunderliga, att man svårligen skulle kunna sätta tro till uppgifterna derom, så framt de icke styrktes genom de vidfogade intygen. Klagoskriften, som under den 25 Augusti utställdes till kommurikation med magistratens ordförande justitiarien Rosen, är af följande lydelse: Till konungens befallningshafvande i Stock: holms län! Oaktadt de anmärkningar, hr justitiarien C. G. Rosån tid efter annan fått vidkännas för oordentligheter och maktmissbruk vid förvaltningen af det honom i nåder anförtrodde embete, låter han sig deraf ej rätta. Med obehag se sig undertecknade nödsakade att anföra nya klagomål öfver hans egenmäktiga förfarande och det till laga åtgärd beiira. Den 416 sistl. Juni var inför magistraten härstädes val utlyst att hållas till ledamöter och suppleanter för innevarande års taxering med Waxholm, hvarvid majoren N. J. Gjertz, rådmannen C. J. Schylander, fiskareborgaren G. Sundberg och undertecknade blefvo, tillika med andre, valde till ledamöter uti taxeringskomiten; men vid ankomsten till förrättningsstället å rådstugan den 8 Juli, blefvo alla ofvannämnde utom hr majoren Gjertz, som ej var tillstädes och lika litet som öfrige uppräknade fått kallelse, afvisade, med tillkännagifyande att de ej voro valde; fulltaligt antal taxeringsmän voro nu anlända. Vi togo då afträde, men efter få minuters uppehåll återvände undertecknade och förklarade att vi såsom verkligen valda ledamöter protesterade mot förrättningens laggildhet, — men fingo det svar att sådant var ej på denna plats att anföra. Taxeringen försiggick emellertid. Då vi sednare anmälde oss för erhållande af protokollsutdrag rörande valet af taxeringsmin och taxeringsförrättningen, fingo vi till vår förvåning se helt andra personer uppförda såsom ledamöter och suppleanter, än hvad som var i enlighet med sanna förhållandet, hvarföre vi vände oss till de herrar rådmän C. Pettersson och C. J. Schylander, hvilka såsom ledamöter af magistraten vid ofvanberörde val tjenstgjorde; och hafva dessa intygat, likasom ock 2:ne öfrige vid valet närvarande personer, postmästaren hr J. J. W. Marelius och orgelnisten hr A. W. Söderstöm att de af oss här uppgifne fem personer blifvit, jemte andre, valde till Icdamöter i taxeringen och fortifikationskassören riherre W. Fleming till suppleant; dessa betyg bifogas. Valprotokollet utesluter dock dessa personer. Derförutom innehåller ett, äfven nu bilagdt sednare betyg af ofvannämnde rådmän, att ingen af de utaf ordföranden ihans protokoll upp: tagne personer nemligen: Orgelnisten G. Björkren, muraren S. Svärd, skräddaren A. Stare eler skräddaren J. F. Söderling, blifvit vid valet utsedde, eller ens ifrågasatta, hvarken till ledamöter eller suppleanter. Hvad trovärdighet har då hr justitiariens protokoll? — det är utan allt vitsord, för att intet äga falskt! — och några minuter, innan hr justitiarien förde detta oriktiga protokoll, blef han af samma personer mot hvilka han så illa beter i hedrad med val till representant för staden axholm vid instundande riksmöte, ehuru icke enhälligt, som af tidningarne uppgifvits. Protokoll vid en sådan maktpåliggande förrättning som bestämmande af taxeringsmän, bör innehålla bestämdt hvad som föfelupit, men här säger hr justitiarien att efter hans uppfatining, — de personer han uppräknar, blifvit valde, likasom han förebär att en och annan af de föreslagna ansågos dels af sjuklighet dels af allmänna och enskilda angelägenheter hindrade att i komiten deltaga. Hvarföre omnämner ej protokollet hvilka personer som framställde dessa åsigter och mot hvilka bland de valde samma åsigter voro riktade? — för oss, ehuru närvarande under hela valförrättningen, är allt hvad nu bilagde protokoll derom nämner, helt och hållet främmande. Hvarföre ock uraktlåta protokollsjustering, hvarigenom oristig uppfattning kunnat blifva rättad? — Jo, se här den enda rimliga anledningen till hr justitiariens handlingssätt: Han har varit ordförande i bevillningsberedningen, hvilket uppdrag han lika litet uppfyllt i enlighet med bevillningsförordningens föreskrifter, i det han foerst den 21 sistl. Juni hade för sagde ändamål sammanträde, då likväl 41 8 af sagde kongl. förordning bestämmer att i fall ordföranden i bevillningsberedningen, utan att af laga förfall vara hindrad, icke vidtager erforderliga åtgärder för beredningens sammanträde 0. 8. v. har han gjort sig skyldig till böter af sextio riksdaler; och 36 S tillkännagifver att bevillningsberedningarne sednast inom Maj månads utgång må hava afslutat sina arbeten. erpå utfärdade han kungörelsen hvaraf vidimerad afskrift följer, som den 29 sistl. Juni upplästes från predikstolen i Waxholms kyrka, att bevillningsberedningens förslag vore färdigt och att kännedom derom kunde inhemtas hos honom å rådstugan ; men då personer infunno sig, deribland undertecknad Holmström, den 12 Juli, således 6 dagar före taxeringen, för att erhålla äskade upplysningar, befanns förslaget ej färdigt och hvad deraf befanns, var endast i koncept, — enligt justitiariens egen uppgift. Skärskådom nu hela förrättningen! Bevillningsberedningens ordförande trottsar den Hongl. förordningens föreskrift i dess 36 8 i det han vid Maj månads slut ej haft ett enda sammanträde för bevillningsarbeten; i 38 i det han först 9 dagar före taxeringen utlyser det bevillningsberedningens förslag vore tillgängligt, och då är detta förslag endast till en del färdigt och blott i koncept. Hans beteende i sammanhang med valet till taxeringsmän och vid taxeringsförrättningen är redan omnämndt och är ytterligare den egenmäktiga åtgärden af honom vidtagen, att han, tvärtemot föreskriften i 47 S, uppkallat de af honom ensam utsedde personer såsom figurerande suppleanter, utan att någon af de verkligt valda eller de efter hans eget protokoll oriktigt antecknade valde; anmält något förfall för sin inställelse vid taxeringen. Dessa voro uppkallade på förhand i ändamål att uttränga de personer hr justitiarien fruktade skulle yttra sig öfver hans egenmäktiga förfarande och oriktiga embetsåtgärder. Beskattningsbehandlingen är för vigtig att handhafvas godtyckligt af en så oordentlig och egenmäktig person som hr justitiarien Rosån; och bestrida vi i allo giltigheten af den gjorda taxeringen, hvilken förrättning vi anhålla måtte blifva upphäfven och ansedd olaglig, samt att den måtte få förrättas af de personer som verkligen blifvit till taxeringsmän valde; derjemte : Magdalen betraktade hvarandia. Det syntes tydligt nu genast att det verkliga ansigte och den sanna gestalt, som hon nu såg, icke det ringaste påminde henne om det maskerade fruntimmer, som hon hade sett i mri Vanstones hus vid Vaxhall Walk. För-! klädnaden hade synbarligen varit skickligt nog anbringad, för att till och med gäcka mrs Lecounts skarpsynthet. PV (ARR bo op