Aftonbladet – 5 september 1862, sida 3

;tvitvelaktigt en aristokrati uppstå äfven i 2ya verlden, om också i en från den europeiska aristokratien vida skild, förbättrad ch renad gestalt och mera efter det grekiska ordets ursprungliga betydelså: de bästas välde öfver massorna. Nordamerikas naturkarakter är för ingen del hinderlig för en I nonarkisk eller till och med absolutistisk styrelseform. Arelystnaden hos en segrande szeneral i spetsen för en väl disciplinerad inremsk här skulle, tvärtom, hafva en ganska stark bundsförvandt i landets fysiska beskafienhet. Ju mera uppodladt landet blir, ju mera det betäckes med folkrika städer, med vägar, jernbanor och kanaler, desto lättare spelrum finner en regulier armås taktik. Britiska vapnen lågo under i oafhängighetssriget dels till följd af anförarnes taktiska el, dels, och hufvudsakligast, genom de hinler för alla rörelser och svårigheten att proviantera, som måste mötaj det då ännu så vilda, ovägade och glest befolkade landet. Demokratiens ledare inse mycket väl vådorna ör landets befolkning af en större stående här. De äro derföre emot hvarje tillökning ilandtirmån, men rösta gerna för en förökning af krigsflottan, såsom oskadlig för den inre friheten. Om likväl den republikanska styrelseformen får en längre varaktighet i Amerika, ;å ligger grunden härtill i politiskt-historiska förhållanden, som hade sitt ursprung icke här, j utan i gamla verlden. De första invandrare-: massorna bestodo till större delen af flyktinzar, hvilka at religiösa eller politiska orsaker lemnat sina gamla hem. En myckenhet frihetstörstande menniskor förde med sig till den nya verlden ett starkt hat till det då i gamla verlden hemvanda systemet. En stor del af våra dagars invandrare från Europa tyckes vara besjälad af enahanda sinnelag. Dertll kommer ungdomens helt och hållet republikanska uppfostran. Dylika historiska orsaker till den republikanska principens uppkomst och befästande torde i denna punkt starkt motverka landets naturbeskaffenhet. Härtill kommer den för unionen öfvermåttan iyckliga omständighet att ingen kraftfullare aationnedsatt sig, hvarken i Centralamerika eller i Sydamerika, intet folk som bättre än spaniorer, fransmän och portugiser förstått att kolonisera, att alltså ingen mäktig stat der uppstått, som vore att frukta i egenskap af rival och påkallade en stående här. Men emot ett följdrikt angrepp från gamla verlden skyddas Amerika af två oceaner och polarhafvets ismassor. 4) Genom sin natur är Nordamerika bestämd till en förherrskande handelsstat och zommer såsom sådan att blifva begifven på utvidgning och eröfring. Såväl läget emellan två verldshaf som myckenheten af inre valtenvägar hänvisa amerikanarne på sjöfart och samfärdsel med främmande folk. Ehuru stora framsteg åkerbruk och industri gjort, så hafva dock handeln och sjöfarten gått framåt ännu mera jättelikt, med verkliga Lunkentus-steg. En äkta yankee är alltid bellre köpman eller sjöman än landtbrukare och öfverlåter gerna det mera mödosamma och mindre inbringande jordbruket åt den europeiske emigranten, Handlande och skeppsredare, sjökaptener, maskinister och till och med de flesta matroser äro här i allmänhet gifta. Vanligtvis gå sönerna in i fadrensyrke. Hvar och en sträfvar med alla krafter att så snart som möjligt få egen skuta eller eget skepp och att derjemte blifva rik så hastigt som ske kan. Vid den ofantliga konkurrensen måste det blifva ett behöf för denna handelsnation att öppna nya vägar för afsättning, söka nya fält för sin. feberartade verksamhet, draga ständigt in nya länder i sin handelsverksamhet. De växande behofven kräfva att fyllas: Vidk den riktning nationalanden här tagit, är det dej att tänka på något stillestånd. Förenta I staterna skola, vare sig att en demokrat eller en whig står i spetsen för regeringen, vare Tsig att den republikanska statsformen må I hatva bestånd eller lemna rum för uppkomsten af monarkier, bibehålla sin lust att upp-k sluka och införlifva nya länder, emedan denna blifvit dem ett naturbehof. Tidnings I skrifvares och fölktalares, spekulanters och) äfventyrares krigslystna fraser skulle föga betyda om icke landets fysiska beskaffenhet och materiella intressen mäktigt understödde denna konstlade agitation. 5) Om Nordamerikas folkmängd tillväxer i samma progression som hitintills, kommer landet icke att uppnå sin höjdpunkt af makt Toch blomstring förr än efter tre till fyra århundraden. Anda till dess erbjuder det nogT Jutrymme för den europeiska immvandringen. j Dess folkmängd kommer då, om den öfver. Thufvud blir så pass tät som nu i Storbritannien, att uppgå till omkring 500 millio-1 b ner. . Såsom verldens mest blomstrande hanI delsstat kan Amerika då, om det vill bruka falla till buds stående vattenfall och vattenj krafter samt den ångkraft som deras sten-Ikolsflöden kunna producera, förse alla jorI dens tillgängliga länder med produkterna af å sin industri och sitt jordbruk. 6) Om det gamla påståendet är fullt rikItigt, att Europa under så många århundra; den förde spiran öfver gamla verlden, just emedan det i sin rika yttre lembyggnad, i I sin kustutveckling och sina inre kommuniÅkationsmedel var det stora Asien och ännul I mera Afrika så betydligt öfverlägset; såligk ger den följdsats nära, att en verldsdel, hvars nordliga hälft genom hafskuster, insjöar, nål i å turliga och konstgjorda vattenvägar redan nu fem. till eexfaldigt öfverträffar Europas kommunikationsmedel, och i en framtid, när I hela nätet af föreslagna kanaler och jernrat b 1 banor blifvit fulländadt, skall öfvergå det i ännu större proportion — att, säga vi, detta land är af naturen kalladt att beherrska verlden, det må nu vara under den ena eller andra statsformen, 5 som verldens väldigaste sjömakt kommer Amerika att blifva oangripligt, men kan deremot bibringa sina motståndare, hvilka ej hafva samma hjelp-i medel, kännbara slag på de ömtåligastei