Aftonbladet – 30 augusti 1862, sida 2

sgen; mrs Wragge hade brukat se henne med den — hon såg intet skäl uti att skicka bort dena. Innan hon förseglade asken, skref hon hastigt följande rader på ett pappersblad: SJag tog af misstag med mig medföljande saker. Var god, tag dem i ert örvar jemte mina andra saker, till dess jag vidare låter höra af mig.t Hon lade papveret olvanpå hatten, skref adress till kapten Wragge Birmingham, bar genast ned asken, och skickade värdinnans dotter med den till närmaste paketbyrå. Se så, nu är den svårigheten undanröjd,? tänkte hon då hon åter gick upp i sina rum. Mrs Wragge var ännu sysselsatt med att ordna sina paketer på sin lilla, trånga säng. Hon vände sig om med ett dämpadt utrop, d1å Magdalena kom in. Jag trodde att det var spöket, som kom tillbaka?, sade mrs Wragge. Jag försöker att taga en lärdom af hvad som nyss händt mig. Jag har lagt alla mina paket i ordning, just såsom kap tenen skulle vilja se dem. Båda mina skor äro uppdragna på hälarna. Om jag får sofva något i natt — hvarpå jag mycket tviflar — så skall jag somna så rak i knäna, som jag möjligen kan det. Och aldrig mer så länge jag lefver vill jag hafva en så slad dag, som denna har varit. Jag hoppas att jag skall få förlåtelse, sade mrs Wragge och skakades sorgset på hufvudet. Jag hoppas i ödmjukhet att jag skall få förlåtelse. rFörlåtelse! uppresade Magdalen. Om andra qvirnor behöfde så ringa förlåtelse som ni. — Nåväl! vi skola ej tala om det! — Tänk om vi skulle öppna några af de här paketen! — kom nu och visa mig snällt hvad ni har köpt i dag. uMrs Wragge tvekade, suckade ångerfullt, besinnade sig litet, sträckte rädd ut sin hand