: Årsväxten 1 Finland. Från flera trakter af Finland ingå sorgiga skildringar af frostens härjningar. skrifver en korrespondent i Gamla Carleby :ill Helsingfors Dagblad: Att skyndsamma och energiska åtgärder mot den hotande hungersnöden mäste vidtagas är solklart. Den enskilde spekulanten stannar dock rådvill. De höga priserna i utlandet, osäkerheten huruvida ej regeringen genom sin mellankomst skall bringa honom till undergång, göra det omöjligt för den enskilde att i större mängd införskrifva säd. Härtill kommer ännuen annan omständighet. Bonden har väl genom försålda skogsprodukter litet penningar, men med nuvarande höga spanmålspriser torde de på långt när ej räcka till att anskaffa hvad han till föda och utsäde behöfver. . Han måste på ett eller annat sätt erhålla förskotter. Uppoffringar af staten och enskilda äro derföre alldeles oundvikliga. Hvad skall jag svara mina barn, yttrade härom dagen en gumma från Kaustby, som förgäfves ville köpa råg, hvad skall jag svara dem då de gråtande ropa till mig: bröd! bröd! Enstämmigt hör man öfverallt yttras att nöden 1857 var ingenting mot hvad den blir denna vinter och vårt. I Wasa-bladet4 läses: Att oron varit och är stor bevisas redan deraf att rågpriset på vårt torg sedan en vecka är 9: 75 å 10 rub. tunnan. Man misströstar åtminstone om att erhålla mogen, till utsäde duglig spanmål af detta års skörd. Vid den låga temperatur, hafsvattnet har, väntar man sig en tidig höst, Måtte en snar tillförsel af utländsk spanmål sätta oss i tillfälle att spara så mycket. som. möjligt af hvad som finnes qvar af förra. årets inhemska skörd, ty deraf bero utsigterna för det-följande året. Vi ha väl hört våra köpmän påstå att spanmålen nu öfver hela Europa är lika dyr som hos oss; men först och främst törde detta visst icke vara fallet och för öfrigt må vi gerna betala den utländska dyrt, blott vi kunna spara vår egen till utsäde. Förtära vi den, medan vi vänta på detta års långsamt och illa mognade skörd, så förstöra vi äfven utsigterna för det kommande året. En snar tillförsel är således en dubbel räddnivg. Vi behöfvakanske ej söka den på så långt afstånd. Svenskar, som för några veckor sedan här upphandlat råg till utsäde för omkring 7 rubel tunnan, beklagade att de icke sjeltve hemtat hit med sig råg till salu från eget land.. De hade derpå ingen brist; det var endast utsädesråg, de behöfde, och vid det pris, här då var gällande, hade de haft en god vinst. Från Kuopio skrifves den 16 Augusti: Bröd finns här föga och mjöl icke alls, och på landsbygden är det lika bedröfligt. Väl är att man kunnat draga så Kårens så här långt, ty snart erhålles ny säd. MNatten mot i går var här en frost, som ökade de skador, hvilka fro-. sterna mot den 2 och 4 i denna månad åstadkommit. I Åbo Underrättelser läses följande korrespondens från Paldamo: Vid återkomsten från en resa till Uleåborg, möta mig i hemmet sorgliga nyheter om frostens härjningar i Kajana hirad; natten till den 4 dennes. yheterna voro bedröfliga — förskräckliga. Ehuru icke ännu säkra underrättelser inlupit om vidden och förlusterna, så har jag dock. redan sett af frosten totalt förbrända potatisskaft, som icke ännu hunnit blomma, och hvitnade kornåkrar. Man säger att rågen, på de flesta kyttländer, blifvit afmejad till kreatursfoder. Höet, som nästan öfverallt varit nödvuxet, har dels blifvit illa bergadt, dels bortfördt eller förskämdt af vatten, som dagligen fortfar att nedregna. Då jag hemkom; läg min utmärkt vackra råg, som ännu vid bortresan, den 2, höll på ätt blomma, alldeles som sladdad långs marken; min potatis var ännu orörd, men natten mot gårdagen tog bort allt, så att, då ja nu vid:68 års ålder kommer ihåg året 1832, då jag med mannaålderns kraft kunde verka för afhjelpande af den allmänna nöden, jag ej kan annat än med bedröfvelse och missmod gå den snart kommande vintern till mötes. Om ock andra ståndspersoner och framförallt kronobetjeningen hatva svåra känningar af nöden, så beklagar jag likväl mest de arma presterna och deras hem, som vid sådåna tider vanligen äro