Aftonbladet – 28 augusti 1862, sida 1

STOCKHOLM den 28 Aug. Sedan högsta domstolen, såsom man med någon kännedom om grundlagens och valordningeas föreskrifter på. förhand lätt kunde inse, enhälligt förklarat expeditionssekreteraren Lovån vara vald till riksdagsman för hufvudstadens tredje valkrets, känner man med ett enda undantag samtliga de blifvande riksdagsmännen inom borgareståndet vid instundande riksdag. -Yal ha visserligen ännu ieke egt rum i Engelholm, Sigtuna, Mariefred, .Laholm, Trosa, Säther, Kongsbacka, Östersund, Haparanda, Skelletteå och Borgholm, men man torde. kunna taga för afgjordt att dessa småstäder lika litet nu som tillförene välja en egen riksdagsman, utan att de i stället förena sig med någon annan stad, som redan valt. Den enda stad, för hvilken man ännu har att afvakta tillsättandet af en riksdagsman, är Sundsvall, der det redan gjorda riksdagsmannavalet blifvit öfverklagadt och upphäfdt och nytt val ännu icke egt rum. Antalet af riksdagsmän i borgareståndet vid denna riksdag blir 70, då det vid förra riksdagen endast utgjorde 61. Af de 69, som. nuäro kända, voro 36 ledamöter af borgareståndet vid förra riksdagen, de återstående äro nyvalda. Man finner också att ståndsprincipen i afseende på borgareståndet redan kan anses temligen bruten och att nämnde stånd börjar omfatta alla klasser och alltmera innebära en tillstymmelse till en al män folkrepresentation. Så finner man bland de nu utsedda riksdagsmännen i borgareståndet 3 adelsmän, 1 kapten i armån; 1 kapterlöjtnant vid flottan, 1 hofrättsråd, 2 häradshöfd.ngar med domsagor, 4 auditör, 1 länsbokhållare, 5 skolrektorer, 1 läkare; 2 apotekare 0. s. v. Specielt torde elementarläroverken visa sig vara och fortfarande kunna bli så utmärkt representerade inom borgareståndet, att föga utsigter förefinnas för framgången af detpartiella reformförslag, som går ut på att i stället fa några målsmän för skolan inrymda i presteståndet, hvilka: naturligtvis siulle komma att utses under biskopliga auspieier och antaga sansma högvördighetsanda, som mer eller: mindre trycker sin prägel på allt och alla inom sistnämnde stånd: Någonting, som framkallat många fanderingar och som ovilkorligen måste göra åtskirligt bryderi, är frågan hvem som skall blifva talman i borgareståndet. Rådman Björek skulle säkerligen vara den mest förtjente af den utmärkelse, en sådan utnämning innebär, men hanlärer utan tvifvelicke vilja åtaga sig ett sådant uppdrag och derigenom; berötva statsutskottet och ståndet det ojemförligt större gagn, de kunna draga af hans deltagande i förhandlingarne, Hvad grosshandlaren Schwan avgår, så ha viicke ett ögonblick satt tro till det rykte, som förmält att han skulle vara ifrågasatt till talman. Utrustad med många utmärkta egenskaper och sjelfskrifven till vice talmansplatsen, är han dock alldeles olämplig till hvarje sådån ordförandeplats som den ifrågavarande, på hvilken för honom endast kunde vara att skörda ebehag, och han är utan tvifvel sjelf den förste att tillbakavisa hvarje tanke och framställning i detta hänseende. En person, som i fullt mått synes besitta både de personliga egenskaper och den vara vid ordförandeskap samt tillika det anseende, som kan erfordras för en kandidat till denna plats, är hofrättsrådet Lemeben. Här möter visserligen den invändningen, att tan för första gåogen är riksdagsman och att det kan synas strida emot ständsetiketten att en nykomling vid riksdagen utses till taleman; men då man å ena sidan kan antaga, att hofrättsrådet Eemchen, utan att förut ha nött borgarståndets bänkar, har tillräcklig kännedom om allmänna angelägenheter och riksdagsärenders behandling, och å den andra sidan betänka svårigheten att finna någon, som kan åtage sig det ifrågavarande uppdraget, så synes det oss sannerligen som om etiketten i detta fall utan rivgaste men eller anstöt skulle kunna äsidosättas.