Aftonbladet – 27 augusti 1862, sida 3

på mina ord — hon skall blifva i stånd att förorsaka er allvarsam oro, om ni envisas uti att göra henne till er fiende.? Mr:Noel Vanstone vexlade åter färg och började ånyo att vrida och vända vå sig. Allvarsam oro, upprepade han med en förvirrad . min. Sävida ni menar genom bref, miss, så har redan ganska mycken oro inträffat. Hön har skrifvit en gång till mig, och två gånger till min far; ett al brefven till min far var ganska hotande — eller huru, Lecount?? tHon lade blott sina känslor i dagen, stackars barn4, sade mrs Lecount.. Jag fann det hårdt att ekicka henne igen sitt bref, men er värdiga far visste väl hvad söm var rättast. Hvad jag sade då vär blott detta: Hvarför inte låta henne lägga siha känslor i dagen? Hvad gör några häftiga ord? I hennes ställning, steckars varelse, äro de ju blott tomma ord och ingentivg vidare. Jag råder er att icke göra er så säker på det, sade Magdalen: Jag känner henne bättre än npi.4 Hon tystnade efier dessa ord — betagen af en ögonblieklig förfäran. Harmen öfver mrs Lecounts medlidande hade nästan kommit henne att glömma den antagna rolen och att tala med sin egen stämma. (Forts-)