Aftonbladet – 27 augusti 1862, sida 1

nande aträ at komma 1 besittning at balterna och Öresund, och önskan att Preussen, såsom Tysklands amiralstat, skall spela herre på Östersjön. Hvad utrymme som i sådant fall skulte lemnas åt de två återstående skandinaviska folkens fria och sjelfständiga utveckling; inklämda såsom de skulle bli emellan två så -rofgiriga och andras rätt och nationalitet så föga respekterande grannar som Ryssland och Preussen, är temligen lätt att förutse. Äfven det minsta aktgifvande på hvad som för närvarande rörer och uttalar sig i Tyskland, och den alliraenklaste beräkningskonst och efiertanke borde leda de skandinaviska rikenas styrelser till gemensamhet uti försvarsväsendet och specielt i fråga om sjöförsvaret, der de genom att uppgöra ett gemensamt system, som de med förenade krafter ville genomföra, skulle kunna åvägabringa någonting som dugde och innebure verklig motståndskraft, då de deremot, genom ett hvar för sig gå och småfnaska på egen hand, endast åvägabringa tre svaga sjömaktstillstymmelser, Rörande hvilkas verkliga försvarskraft den sednaste tiden gifvit oss åtskilliga märkliga upplysningar. ägra förhandlingar, som nyligen egt rum inom den preussiska representationen äro med afseende härpå egnade att ådraga sig allvarlig uppmärksamhet. Den 19 dennes höll neml. prenssiska deputeradekammarens sjöförsvarskomitå ett möte, som bevistades af finan: ministern von der Heydt samt krigs: och marinministern general Roon. Der diskuterades ett af regeringen afgifvet förslag-om ett extraordinarie anslag af 1,400,000 thaler till flottan. Diskussionen utsträckte sig till grunderna för sjöförsvarsväsendets organisation, hvilka regeringen hade låtit trycka oeh tillställa komitn. Der skola byggas 20 pansarskepp, 12 korvetter. åtekilliga avisooch transportfartyg samt 23 skrufkanonbåtar, hvartill ytterligare kommer 3 segelfartyg för kadetters och skeppsgossars öfvande. Omkostnaderna för alltsammans beräknas till 26,665.000 thaler. Till hamnarbeten vid Nordsjön ertordras yt terligare 6,270,000 thaler och till den föreslagna hamnen på Kägen skulle åtgå 13 millioner; således inalles-43,935,000 thaler. Till fartygs byggande är redan användt: 1) till Arcona 600.000 thaler; 2) till Gazelle 600.000 thaler; 3) till 4 stora kanonångbåtar 320,000 thaler; 4) till 15 små kanonångbåtar 825.000 thaler; 5) till korvetterna Hertha och Vineta (under byggnad) 400,000 thaler; 6) till fyra ångkanonbåtar (wnder byggnad) 60,000 thaler; och 7) beloppet af de extraordinarie anslagen för 1862, nemligen 5860,000 thaler, eller tillsammans 3,385.000 thal. Således erfordras ytterligare 42,550,000 thaler, i hvilken kostnaderna för hamnbefästningar ävnu icke äro inräknade. Detta förslag blef mycket klandradt. Flera talare visade att försvarsväsendet uppslukar alltiör stora summor, emedan förvaltningen är dålig. Under de sednaste 14 åren har för armån utgifvits 1,.220,413,689 Th., och för flottan hade på de sednare 13 åren utgifvits 20 millioner, men ändock ör Preussen lika illa rustadt för ett sjökrig som under kriget mot Danmark. Öfver 13 millioner ha åtgått till administrationen. De enda örlogsfartyg som är något bevärdt med äro Arcona och Gazelle; alla de öfriga fartygen duga till ingenting och äro endast en börda för statsverket. Byggandet af pansarkanonbåtar bör påskyndas. Mot hamuanläggningarne anmärktes att de skulle blifva för kustsamma, och i allmänhet klagades öfver slöseriet med statsmedlen. Bland annat sade deputeranden Hartkort: Jahdehamnen ligger midtemot Helgoland och måste först befästas, och hvad skall icke seden Rägens befästande kosta? Kiel, det är den rätta hamnen. Holstein måste vi hafva. Det vore bältre att. använda millioner på detta än på Jasmund r-redden.s På denna kritik svarade marinministern icke genast, utan förbehöll sig att återkomma dertill. Af motiverna i regeringens lagförslag meddela vi följande utdrag: Hellre alldeles ingen. flotta än en sådan, som endast och allenast skulle få betydelse till vår vanära såsom ett offer för främmande öfvermakt ... Preussen kan icke tänka på att med ensinträda i de stora sjömakternas led, men man bör icke heller genom småaktiza försök blotta och förnedra sig för de svagare maritima grannarne. Det gäller ej blott att försvara de preussiska nordsjökusterna, Elbens, Weserns och Ems mynningar, utan förnämligast att komma i stånd till kraftiga anfallsrörelser, ty endast den har gynnsamma utsigter i striden, som ej blott eger kraft att afvärja anfall, utan äfven att såra och döda4. Derefter anföres såsom ett moment af vigt, att Danmarks centrala belägenhet skiljer de vigtigaste fälten för preussiska flottan: rörelser från hvarandra. Som de danska batterierna beherrska kommunikationerna mellan Östersjön och Nordsjön, så skulle det blifva förenadt med mer eller mindre oöfvervinneliga svårigheter att förena Preussens eskadrar i de begge farvattnen till gemensamt anfall, medan deremot Danmark kan rikta hela sin gjöstyrka förenad mot hvar för sig. Det kommer att åtgå åtta år, heter det till slut, för att utbilda nödigt antal officerare och underofficerare; derför är äfven den uppgjorda planen till fluttans organisation beräknad att utföras på samma tidrymd. Nordsjöhamnen vid Jahde skall blifva helt och hållet färdig 1867; Östersjöhamnen i Jasmunder Bodden skall vara färdig 1872, men redan 1869 skall den kunna intaga he!a flottan. Från denna hamn skall man kunna beherrska Sundet, stora och lilla Belt samt passagen på ömse sidor om Bornholm, och från nordsjöhamnen vid Jahde är Preussen herre öfver samtliga tyska flodmynningarne. Under den 7 innevarande månad har K. M:t anbefallt statskontoret att till artisten N. M.