Aftonbladet – 26 augusti 1862, sida 3

ången slog på Noel Vanstones port. Tjenstloka öppnade den, likasom förra gången. Har mrs Lecount kommit hem?4 l Ja, min fru. Var god och kom denna vägen.? Qvionan gick före Magdalen genom en tom förstuga, förbi en. trappa utan matta och öppnade dörren till ett rum åt husets baksion Detta rum hade blott ett fönster, som låg åt en gård; väggarne voro tomma, golfvet saknade matta. Två stolar stodo på en sida och vid fönstret stod ett köksbord. På detta bord var en stor glasskål fylld med vatten och i dess midt uppreste sig en liten pyramid af olika stenarter, sammanbunden af vattenväxter. Snäckor hade fästat sig vid sidorna af glasskålen; grod? ungar och små fiskar kilade af och ani det gröna vattnet; vattenödlor och slemiga grodor simmade ljudlöst af och an igenom den grönskande stenpyramiden och på dess spets satt alldeles ensam, kall, grå, och orörlig som stenen, en liten klarögd groda. Modet att hafva fiskar och reptilier bland prydnaderna i sina rum hade den tiden ännu ej blifvit allmänt i England, och då Magdalen kom in, studsade bön med en oemotståndlig känsla saf öfverraskning och afsky vid åsynen af detta första aquarium som hon någonsin hade sett. Blif icke rädd, sade en fruntimmersröst bakom henne. Mina små favoriter göra inlet ondt. Magdalen vände sig om och stod ansigte mot ansigte med mrs Lecount. Hon hade väntat — på grund af det bref som huskållerskan skrifvit till henne -— att få se en sträf, listig, ful och ohöflig gammal qvinna. Hon fann sig ;deremot i sällskap med ett fruntimmer af ett mildt och iatagande väsende, med en drägt som var ett mönster af