Aftonbladet – 26 augusti 1862, sida 2

iucer, mejor Arentz,; kommendant 1 nogqvarteret, chefen för ordonnanssqvadronen is ryttmästar Heyerdabl; fälttryckare, 1 underofficer ef generalstaben ; lägergevaldiger i p högqvarteret, 1 underofficer af ordonansiq sqvadronen. Öiverintendent, brigadintendenis ten Juell; inteudentaturassistenter, kapten J. Anzell, premierlöjtnanterna Sissener och Brun samt 4 underofficerare; öfvereki-1y pagemästare, chefen för trainafdelningeniy kapten Hertzberg. Vidare: -generalaudi-jt tör Döriks, generalkirurg Heiberg, fält-in prest pastor J; B. Lund, öfvermusikdirektör Sperati. Under högqvarteret sortera direkt M 1) gardesskarpskyttekompaniet; 2) ordonanssqvadronen; 3) train-afdelningen; 4) fältlasarettet. B. 1:sta arme-divisionen: (1:sta och 2:åra (! infanteribrigaden, akershusiska ridande jägarekåren, 2:dra (ridande) artilleribataljonen.) Divisionsgeneral prins Oscar; stabschef, öf-1r verstelöjtnant Beichmann; 1:sta infanteri-1f brigaden: generalmajor prins August; 1:sta j) regementet öfverste Höyer; 2:dra regementet, öfverstelöjtnant Ingier. 2:dra iofanteribrigaden: generålmajor Sörenssen; 1:stu regementet, öfverstelöjtnant Hoff; 2:dra re-11 gzementet, öfverstelöjtnant Eckboff. Akers jv husiska ridande jägarekåren öfverstelöjtnant ): C. F. Borchgrevinck; 2:dra ridande ariilleri bataljonen, öfverstelöjtnant Fischer. C. 2:dra arme-divisionen. (8:dje och 4:de infanteribrigaden, Oplandske ridande jägar(1 . n ty kåren och 1:sta (åkande) artilleribataljonen). Divisionsgeneral; generalmajor Michelet: stabschef, öfverste Reder; 3:dje infanteribrigaden öfverste Kloumann ; 1:sta regementet öfverstelöjtnant Sonnerfeldt; 2:dra d:o äfverstelöjtnant Keilhau; 4:de infanteribri gader öfverste Gram; 1:sta regementet, öfverstelöjteant N. D. Borchgrevinck; 2:dra regementet, öfverstelöjtnant Wergeland; Op-1t landske ridande jägarkåren, öfverstelöjtnant )s Stabell; 1:staartilleribataljonen, öfverste-Y löjtnant Beck. n —— ; — Engelska kanalflottan lärer i början af i nästa månad komma att äfven besöka Kristiania hamn. . — Som bevis på den stränghet, hvarmedIh man i Norge håller hand öfver grafvarnesih helgd, anföres att i Bergen ett äldre frun-1s timmer nyligen blifvit dömdt till 5 dygnst, vatten och brödstraff för att hon afklippi och tagit några blommor från en graf, samt attiy en 16 års flicka blifvit dömd till 40 dagars1 ud fängelse för att hon från en kyrkogård tagit en skål af lera. — Varuinförseln till Hamburg steg förlifi det: år till ett värde af 613 millioner mark g banko. För tio år sedan utgjorde det ejj2 mer än 372 millioner. C — Allmogen i Morlanda pastorat på ön Oroust har för någon tid sedan hos domkapitlet i Göteborg besvärat sig deröfver ls att vid hvarje högmessogudstjenst i församId iingens kyrka läses en särskilt förbön föra sockenpatronen, egaren till säteriet Morlenda och hans familj. Allmogen, som an3er att denna särskilta förbön mera är eg-1,; nad att väcka gäckeri än andakt, anhåller ja derföre, på grund af kyrkolagens 2 kap. 21n 3, att församlingens prester måtte åläggas r att upphöra med detta anstötliga smicker. — Telegratväsendet i Ryssland tyckes ejjd vara synnerligen anlagdt på att påskynda meddelandena. Prins Alfred af England. 1? som reser inkognito, kom för en vecka se)a dån från Stockholm till Cronstadt med en:s: zelska livieskeppet George. Medan detta v kryssade utanför hamnen, tog han en liten j3 ångbåt och begaf sig till Oranienbaum, hvar 17 ifrån ban for medjernvägen till Petersburg. I Från Cronstadt hade prinsen skickat ettls; telegram till den engelska beskickningen, Is för att bedja denna låta hemta honom med ti vagn vid jernvägsstationen. Men telegrammet kom långt efter honom till ambassad-. botellet. :Det hade behöft 7 timmar på er Ivo; väglängd, som man med ångbåt kan till-sc AR EN RNE ana 2cpdeR AR gick framåt tilldess hon kom till Vauxhalli bron och stannade der samt betraktade floden. ;h Det skulle således dröja en hel timme, ik innan hon kunde återvända. Hur skulle hon 1 använda denna tid? i Då hon gjorde sig denna fråga, uppsteg åter den tanke i hennes själ, som hade:!h bemäktigat sig henne då hon lade undan je, Norahs bref. En hastig ingifvelse att pröfva I v den olycksbringande fulländningen af hen-:ti nes förklädnad blandade sig med hjeratsj 2: ädlare och bättre känslor och gaf ökad :ifr styrka åt hennes naturliga längtan att få ju återse sin syster, om också hon sjelf ej fr skalle våga yppa sig och tilltala henne. I d( Norahs sednare bret hade utförligt ekildratfö hennes guvernantlif, hvilka timmar honhj undervisade, hvilka timmar hon hade lediga, j — hvilka timmar hon gick ut för att promeisi nera med sina elever. Det varjustnu rätta stunden, ifall Magdalen kunde få en hyr-b: vagn, för att hinna fara till det husiG der Norah bodde, och möjligen inträffa lå derstädes några minuter innan Norah gick fri ut. En enda blick på henne skall, säga j vi mig mera än hundra bref kunna göra det! !H Med denna tanke i sitt hjerta, i den endajgi afsigten att följa efter sin syster vid dennas joc promenad under skydd af sin förklädnad, ine skyndade Magdalen öfver bron till flodens jbli norra strand. vu Och sålunda hände det sig att vid denna jste vändpunkt i hennes lif — under den stund, I bl som inträffade, innan hon tog det oåterkaltin leliga steget, innan hon gick in genom Noellne Vanstones dörr — så segrade ännu det go-sv das makter i striden om henne med de:onda sv måkterna, och förde henne bort från scenen ga för hennes beräknade bedrägeri, allt längre på och längre bort från det olycksbringande sic huset! af