Aftonbladet – 25 augusti 1862, sida 3

åtgärder för att hindra personer som ej höra: till unionsarmån att få tillträde till halfön.. Unionsgeneralen Nelson hade besatt Maåc-. minville med 6000 man. Vägen mellan nämnde stad och Macfreesborough var öppen för unionstruppernas transporter. Uti Washington hölls den 6 dennes ett igsmöte, som äfven bivistades af presidenn Lincoln, hvilken förklarade att rågon misshälligbet ej egde rum mellan MClellan och regeringen, samt att presidenten var inllkomligt belåten med så väl general MClellan, som krigssekreteraren. Mötet 2a8tog följande resolution: uVi förklara efter moget öfvervägande beh högtidligt att, hellre än vi upplefva unionens störrande, vilja vi fortsätta kriget till dess våra stäler äro ödelagda och vi sjelfva samt allt som för oss är dyrbart, jemte allt hvad vi ega, blifvit illintetgjordt. Unionen måste upprätthållas, eller ock hela landet blifva förvandladt till en ödemark. Vi förklara att, om för närvarande bland de lojala staternas befolkning någon tvekan förefinnes att offra sig och sin egendom åt landets sak, denna utan tvifvel beror af det sätt hvarpå kriget blifvit fördt och af farhågan att det fattas le personer, hvilka leda de militäriska operatioerna, vare sig i kabinettet eller på slagfältet, ;eslutsamhet att genast använda nationens hela nakt, om hvilken vi veta att han skall besegra lt. Vi uppmana derföre presidenten att vidaga de åtgärder, som erfordras för att bibringa folket visshet att han beslutat fullfölja kriget efter en måttstock, för hvilken inga andra gräner sättas än landets resurser. Vi helsa med sädje den nyligen utfärdade befallningen att zenast införa utskrifning af manskap. Vi äro ifvertygade att upprorets anförare aldrig skola ter underkasta sig unionen, hvarföre de måste inses och behandlas såsom oförbätterliga förräre samt beröfvas sin egendom och sitt lif eller förvisas ur landet. Vi förklara att Washington ir den ort, hvarest förräderiet genast måste upp:äckas och bestraffas och att stränga åtgärder måste vidtagas för att upptäcka och häkta alla icke lojala män och qvinnor, af hvilka distriktet Columbia hemsökes. Unionsregeringen måste ander alla omständigheter blifva understödd. Ea mängd personer hade begifvit sig till Janada, för att undgå utskrifningar. Dermot inställde sig en mängd frivilliga sedan uskrifningen skett. Från flera stater föräsras att de skola fulltaligt ställa sin kontingent. Unionsgeneralen MCook hade blifvit skju:en af ett guerillaband, under det han rete uti en hospitalsvagn. Händelsen framuallade i Nashville stor förbittring. Några anionssoldater begåfvo sig till den trakt. ler g-rningen blifvit utöfvad, uppbrände sågra hus och arresterade flera personer. Uu Nashville hade några separatister blifvit skjutna af unionisterna. Pestea skall hafva utbrutit bland Rich monds befolkning, och bortryckte dagligen hundratals personer, i följd hvaraf rebellhären dragit sig derifrån till södra sidan af JaDies. Uti Virginiadalen hade häftiga strider uppstått. General Jackson hade gått öfver Rapidan och general Pope hade sändt emot bonem två kärer, under befäl af general Banks, för att uppehålla Jackson. Vid da gens inbrytande upptäckt.s unionstrupperna af Jackson, som genast framryckte och demaskerade sina talrika batterier, hvarefter en häftig strid uppstod omkring 1! eng. mil från Cedar Mountain. Striden fortfor från kl. 3 ända till mörkrets inbrytande, Jå unionstrupperna drogo sig tillbaka. Deras infanteri blef hårdt medtaget och två kanoner förlorades. Rebellernas styrka uppskattades till 20,000 och unionisternas till 7,000 man. De sednare hade derefter fått förstärkningar och man väntade nya strider. Rebellernas pansarskepp Arkansas hade blifvit sprängdt i luften på Mississippi. Rebellgeneralen Porters gueriilaband hade blifvit sprängdt i staten Missouri. Enligt sednaste underrättelser från Virginiadalen hade rebellerna dragit sig tillbaka från Cedar Mountain. Deras eftertrupp tågade öfver Rapidan i riktning åt Orange Court House. Unionsruppernas ryt teri och artilleri förföljde dem. General. MClellans läger befann sig uti en ganska äfventyrlig ställning, emedan dei var hotadt icke blott af fiendtliga batterier. anlagda på högra sidan af Jamesfloden, utan äfven af rebellernas eskader, som hade flera pansarfartyg, deribland tRiehmond4 och De: unga Amerika ansågos vara särdeles fruk tansvärda. Unionsflottan hade attmot desse ställa Monitor och Galena. För att förstärka flottiljen i Jamesfloden hade unionsregeringen sändt kommodore Porters mörsareflotilj, hvaraf redan 7 fartys ankommit till ästningen Monroe. Men väntade snart häftiga strider både mellan flottorna och landtrupperna. En engelsman, som nyligen variti rebellernas läger uti Richmond, beskrifver pavsarskeppet Richmond so följer: Rich mond är ett väldigt, med stor skicklighet bygdt fartyg, betäckt med 10 fot långa och i0 tum breda jernplåtar, samt försedt i ec ett 6 till 8 fot långt krigsspröt. Skeppetär ej så stort som Merrimac, och derföre lättar: alt manövrera, skeppets sidor äro pansarklädda ända under vattenlinien och höja sig i ytterst spetsig vinkel, så att taket utlöper i en fullkomlig spets. Richmond har i förp och aktern en kanon af gröfsta kaliber och tre på hvarje sida. Kulorna äro förseddu med stålspetsar. Taxeringen i hufvudstaden enligt nya beviilningsförordningen. (Slut fr. torsdagsbl.) Ber. efter I art. för ar: