flicka, sjelf lifvad för promenaden genom en gåfva af penningar till att för sin egen räkning köpa en parasol och nettelduk till en klädning. Straxt efter tio såg Magdalen mrs Wragge och hennes följeslagerska åka bort i en hyrvagn. Hon uppsökte derefter värdinnan, som var sysselsatt med att ordna rummen i andra våningen, för att genom ett litet samtal förvissa sig om hvilka som voro husets invånare och burudan deras :efnadsvanor voro. Hon fann att inga andra hyresgäster bodde derstädes än mrs Wragge och hon. Värdinnans man var borta hela dagarne, till följd af sin befattning vid en jernvägsstation. Hennes andra dotter var sysselsatt i köket i den äldre systerns frånvaro. De mindre barnen voro i skolan och skulle ej återkomma förrän klockan ett. Värdinnan sjelf brukade laga fint linne åt damer, och skulle vara upptagen af detta arbete hela förmiddagen i ett litet rum, som låg inåt gården. Det var således på allt vis lätt för Mågdalen, att lemna huset förklädd och utan att blifva bemärkt; fsåvida hov gick uf, innan barnen kommo hem till middagen då klockan blef ett. Klockan elfva voro rummen färdiga, och värdinnan gick ned-för att börja sitt arbete. Magdalen stängde varsamt dörren till sitt rum, släppte ned rullgardinen och började genast med sin förberedelse till dagens farliga förehatvande. Samma snabba uppfattning af de faror som borde undvikas, de svårigheter som borde öfvervinnas, hvilken hade törmåt! henne att lemna qvar de öfverdritfvet lysande delarne af sin karaktärsdrägt i Birmingham, sade henne äfven nu utan tvekan hur sto: skilnad det var mellan en förklädnad buren vid gassken, inför en talrik publik, och den