morgon eftermiddåg vara framme vid Vauxhall Walk i Lambeth. Brefvet är kort och rätt på saken. Det varnar mr Noel Vanstone i de mest upprö rande ordalag för att han är ämnad att blifye offer för en intrig, och att egentliga ledaren deraf är ett ungt fruntimmer, som re dan har skrifvit till hans far och honom sjelf. Brefvet erbjuder honom nödiga upplysningar för vinnande af hans säkerhet, med vilkor att han tillräckligt frikostigt skall ersätta brefskrifvaren den fara, för hvilken denne utsätter sig genom att yppa denna hemlighet. Det slutar med begäran att svaret skall föras in i Times, vara adresseradt till En okänd vän, och innefatta hvilken lön mr Noel Vanstone erbjuder för den ovärderliga tjenst, som man tillbjuder sig att göra honom. Såvida ej några oförutsedda förvacklingar inträffa, skall detta bref försätta mig precist i det läge, som nu för mig är det tjenligaste. Om svaret blir synligt och der utfästade belöningen blir stor nog för att rättfärdiga mitt öfvergående till det fiendti lägret, så går jag. Bynes intet svar till, eller om mr Noel Vansione uppskattar min värdefulla hjelp för lågt, så stannar jag der jag ou är och afvaktar den tid, då min sköna slägting behöfver mig — eller jag behöfver henne, hvilket kommer nästan på ett ut. Skulle det anonyma brefvet af någon händelse falla i hennes händer, så skall hon deri finna varnande hänsyftvingar äfven på mig med afsigt använda, på det hon skall tro att bretskrifvaren är någon af de per. soner, som jag har rådfrågat, då jag gjort mina efterforskningar. Skulle mrs Lecount taga saken om hand och lägga försåt för mig — så afböjer jag hennes lockande förslag genom en föregifven okunnighet om