Aftonbladet – 19 augusti 1862, sida 3

4;o Huru nuvarande skolverksamhet t Thun hva ken varit eller ens behöft vara betingad af de egendomliga förhållanden, som vid denna skolinrättsing äro fästade. Kapten Kylberg framsade å mötets vägnar tackag till kyrkoherden Sundler för den lärorika och uppbyggliga ggr till dagens förhandingar, liksom ock en lika tacksägelse till de skollärare, hvilka med den vackra koralsången i kyrkan vid bönen medverkat till sinnenas lyftning och andaktens höjande. Kyrkoherden Granqvist , som benäget åtagit sig eda diskussionen, intog derefter ordförandeplat. sen, dervid kapten Kylberg begärde ordet och i ett längre föredrag uttalade sin tanka om den Rudenschöldska lärometoden samt i allmänhet 5fver de framställda ofvannämnda fyra punkterna. I afseende på den första, nemligen de Rudenschöldska satsernas enklaste och följdriktigaste appfattning, anförde kapten Kylberg såsom nödvändigt: att frågan om skolans organisation bör frånskiljas den pedagogiska; att man bör låta satsen om lärarens omedelbara undervisning öfverväga, om ej alldeles utesluta den om öfverläsares begagnande till hjelp vid undervisningen, på det att det kunskapsmått, som för alla är nödigt, äfven må med ännu mera lätthet och säkerhet kunna bibringas; att läraren vid undervisningens handhafvande alltid måste ögonblickligen kunna ställa sig i omedelbar beröring med hvarje särskildt skolbarn; genom hvilket iakttagande hans kraft N splittras eller delas på en Zång åt många håll och förlamas genom att samtidigt leda undervisningen i olika ämnen och för olika Kn att man må lägga nosgrann vigt på bibringandet af säker och felfri innanon innan utanläsning börjas; samt att — utom lärarens tilltal, barnens svar, Jäsningen, enskilt eller i korus — ovilkorlig tystnad i skolan må vara rådande. Huru de Rudenschöldska satserna af kapten Kylberg tillämpats hade mötets medlemmar under gårdagens uppvisning med skolans lärjungar haft tillfälle erfara. Beträffande de följder, som af systemet vunnits och framdeles vore att vänta, hade erfarenheten under de tvenne år, som skolan i Thun, uti dess närvarande form, varit i verksamhet, visat att skolan såväl vida flitigare i allmänhet begagnats, som ock att antalet barn, till och med under svårare yttre förhållanden den kallare årstiden, nära fördubblats. För framtiden emotsåg kapten Kylberg den goda följd af den i Thun förda metoden vid renläsnings inlärande och öfvande att barnen lära sig bättre förstå hvad de läsa samt således måste få tycke för och behof af att genom sjelfverksemhet stiga i vetande och själsbildning, Vid slutet af kapten Kylbergs föredrag ådagalades ock att inga af de egendomliga förhållanden, som äro särskildt fästade vid ant skola, i någon mån föranledt densammas framstående verksamhet, utan att denna hufvudsakligen vore en frukt af sednare införd bättre undervisningsmetod. Kyrkoherden Sundle, som dels såsom gammal skollärare icke vore obevandrad i detta kall, dels nu såsom ordförande i Thumns folkskolas styrelse, vitsordade sanningen af hvad kapten Kylberg anfört, ådagalade tydligen, att de egendomliga förhållanden, som vid Thuns skola äro fästade, i ingen mån medverket till dess närvarande ställning bland folkskolor, enär dels tillgångarne i iångliga tider varit desamma som nu, dels äfven, att ehuru trenne prestmän inom församlingen varit att tillgå, denna omständighet dock ej får tagas i betraktande, enär de ej det minsta anlitats; utan att skolan lika väl, dessa förhålianden förutan, uppnått sin närvarande ståndpunkt. Föröfrigt voro förhållandena med afseende på skolväg här icke förmånligare, än att flere af barnen: hafva , mil och deröfver, och öfver halfva antalet barn mer än , mil till skolan. Härefter anhöll kapten Kylberg få till mötets besvarande framställa den frågan: huruvida mötet af gårdagens förevisning och de upplysningar, som nyss lemnats ansåge metoden och icke särskilda förhållanden framkallat det visade resultatet med skolan ? Då vid denna frågas besvarande någon tvekan röjde sig hos flera af de närvarande, hvilka, utan att 1 ringaste mån betvifla uppgiftens sannfärdighet, dock såsom främmande orten ej kunde på grund af närmare bekantskap med förhållandet derom yttra ee sjelfständigt omdöme; — afstod kapten Ky berg så mycket heldre irån sin begäran, som de nu afhandlade punkter aldrig varit afsedda för diskussion, utan blott att under form af föredrag blifva meddelade, fastän afvikelse härifrån kommit att ega rum, till följd af några ledamöters tillkännagilma önskan att yttra sig; och inskränkte sig kapten Kylberg att i stället till mötets besvarande hemställa : huruvida det lyckats honom att på tillfredsställande sätt utveckla de satser, hvilka i kallelsen till detta möte voro intagne? — hvartill enhälligt svarades ja! Hårefter följde diskussion öfver den i Thuns skola använda metodens särskilda delar, nemligen: 1) Lästidens inskränkande. Kapten Kylberg motiverade lästidens inskränkande med flere talande skäl: ansåg den läsning, som grefve Rudenschöld kallat dagsverksläsning, vara ej blott obehöflig, utan rent af förderflig, och att deremot en kortare läsning under liflig verksamhet från lärarens och spänd uppmärksamhet från barnens sida är vida att föredraga framför ett långvarigare arbete, dervid: såväl lärarens som barnens själskrafter måste svika. Tre å fyra timmars skolarbete om dagen efter Rudenschöldska metoden framkallar med frisk vilja och hvilade krafter grundligare: och snabbare fråmsteg än man kan föreställa sig och efter Lankastermetoden på vida längre tid kan åstadkommas. Genom lästidens inskränkning vinnes, isynnerhet med afseende på landtbygden, den väsendtliga fördelen att barnen icke behöfva utrustas med matsäck och tillika-undgå det medi skäl öfverklagade och i moraliskt afseende skadliga inflytandet af en mängd barns öfverlemnande åt sig sjelfva under längre raster; derjemte vinnes härigenoh den stora fördelen att arnen under hälften af dagen kunna i hemmet fortsatt big en vid afpassade kroppsarbeten. Den visserligen förlängda skoltid, som barnen genom ett sådant förfarande behöfva för att genomgå skolan, torde i stället för att vara en förlust snarare vara en vinst för bildning och sedlighet. Vid denna kapten Kylbergs framställning gjor des af åtskilliga skollärare några erinringar, såsom: att erfarenheten gifvit vid handen sådana vittnesbörd att, med tillämpning af inskränkning i lästiden, barnens antal i stället att ök tvärtom skulle förminskas; att föräldrar bland allmogen tycka läraren arbeta nog litet ändå, och att äfven han bör någorlunda följa solen; att läraren bör i möjligaste måtto gå föräldrars T önskningar. till möte i fråga om barnens undervisning. Å en annan sida anfördes ock att kursläsnivg, hvilken inom Göteborgs skolinspek törsdistrikt blifvit införd, borde för folkskolan antagas, jemte fri flyttning, då äf.en derigenom vunnes en kraltig sporre till flit och framsteg, såväl i hemmet som 1 skolan. På dessa erinringar genmäldes: att om barnens antal och regelbundna begagnande af skolan skulle rubbas af-lästidernas inskränkning, så stode det i resp. skolstyrelsers hand att reglera detta missI förhällande. Man borde ej åt oförståndiga föräldrar och enskilda tycken öfverlemna att afgöra huru undervisningen i folkskolan skall beSF -SE TEL POSCIE SFS jr RO WORST RES OSS