Aftonbladet – 19 augusti 1862, sida 2

med den ena, ty den har blifvit upptegen på norska kusten och befanns innehålla en skrifvelse: ?Norr om Kroneborg den 17 Juni 1862, från ångfartyget Lindesnees. Helsning till Danmark ! Dessutorn en mängd skrifna och iryekta visitkort samt följande tacksägelse på latin till danskarne: CCL Norvegi studiost juvenes lautam Danorom fratrum hospitalitatem experti hanc lagenam ejecerunt, ut grati eorum animi testimonium pia pro salute regnorum Seandinavorum vota ducentibus fatis etiam ad remotissima litora perferentur. E navi vaporia Lindesnees lat.: sept. 58 18 long. or. a Greenwich 119 XIV Cal. Jal. MDCCCOLXIL? — Trafikinkomsten å Södra stambanan under Juli månad har utgjort 40,432: 86. Under samma månad förlidet år utgjorde den 40,264: 15 rmt. — Under rubriken Otryckta handlingar ar ett enskilt arkiv meddelar Skandinavisk Gazette en hemlig depesch från den bekante ryska ministern i Stockhelm grefve van Suchtelen till kejsar Alexander, hvari bland annat förekommer följande redogörelse för Napoleons anbud till kronprinsen Carl Johan, straxt före öppnandet af 1812 ärs fälttåg: ?Prinsen mottog den !3,, Mars ett officielt aktstycke från kejsar Napoleon, visserligen icke undertecknadt, men af en känd och alltså skäligen autentisk handskrift, och i hvilket kejsarens eget diktamen var lätt att igenkänna; i denna skrifvelse gör kejsaren. efter en försåtligt stäld inledning och många personliga komplimanger, kronprinsen det förslag att förklara oss krig i samma ögonblick, som man erfore att han, kejsaren, nade gjort det å sin sida, och att då genast falla in i Finland med 40,000 man. Napoieon lofvar Sverge härför att icke nedlägga. vapen, förrän vi vore tvungna till att till-bakagifva nämnda land; han utlofvar des-utom en del af Norge, halfannan millicn franes i subsidier hvarje månad, deraf i förskott för 3 månader, samt ändtligen kolo uialvaror för 20 millioner francs värde i en eller annan tysk hamn, antingen för att a! Sverge säljas på stället eller för att föras hem. Man uppkastar för prinsen en vacker rafla öfver allt hvad han skulle vinna genom att sluta ett offoch defensift förbund med Frankrike, som redan är allieradt med Sachsen, Preussen, Österrike, Portea, o. 8. v. Man utbedjer sig ett bestämdt svar innan den 12 näsia månad. Kronprinsen har haft den godheten ati låta mig se detta nyss anlända aktstycke. Han här förklarat, att han alldeles icke skulle låta narra sig deraf, äfven om har icke redan hade oäterkalleligen förbundi: sitt öde med E. M:ts. Prinsen anmärste att man å ena sidan nämner Österrike, men att han, prinsen, med bestämdhet trodde sig veta, att deona makt skulle förblifva neutral och att man å andra sidan teg med Danmark. Prinsen tillade, att han hade skrifvit två bref till kejsar Napoleon, ett med afseende på invasionen i Pommern, ett annat för att göra honom sin trosbekännelse och afråda honom från detta krig. Det sistnämnda af de två är gjordt enkom för att i sin tid figurera i det manifest, som Sverge förmodligen skall få anledning att utfärda, och skall tjena till att justifiera prinsen i nationens ögon och inför hela verlden med afseende på det parti han tager. (Detta sistnämnda bref är ännu ej afgånget, men skall snart afgå.) H. K. H. ämnade nv yterligare tillskrifva kejsar Napoleon för att säga honom ungefär så mycket, som att en så och så beskaffad not vore honom tillhandakommen, att, som den icke vore undertecknad, han önskade veta, huruvida der verkligen komme från kejsaren, i hvilket fall han skulle afgifva en förklaring, samt att det då vore möjligt att man kunde komma öfverens; prinsen vill slutligen tillägga några fraser, som skola tjena till att lemna kejsaren i tvifvel om rätta meningen. Kronprinsen upprepade för mig, att vi för ögon-. bliecket böra söka -att vinna tid och att vi så böra ställa affärerna att veilden efteråt må förstå att det icke varit vi som sökt kriget. H. K. H. frågade mig om hvad jag härom tänkte och om jag hade något emoi att ban skref i denna anda. Jag svarade att jag i detta afseende helt och hållet lem aade allt åt hans vishet, han lofvade mig en kopia af alltsammäns och bad mig härom underrätta E. M. Ifrågavarande aktstycke hade ankommit hit med en viss Signeul, f. d. svensk konsul i Paris; han har anländt till Stockholm direkte från Paris som kurir och har mer än en gång varit använd i hemliga beskickningar. — Äfven Stockholms allmänhet har nu å Södra teatern fått ga bekantskap med Jules Barbiers mycket omtalade skådespel Cora eller Slafveriet, en bekantskap ganska intressant bland annat med anledning af de mycket olika omdömen om stycket, som man