Aftonbladet – 19 augusti 1862, sida 1

Tr En 3TOCKHOLM den 19 Aug. Anledning är för handen att hoppas, att ett nytt steg snart skall blifva uttaget här i landet på bandelsoch näringsfrihetens bana. De välsignelsebringande frukterna af de föra stegen i denna riktning genom handels-, ksoch handtverksordningarne af 1846 uppmuntra också i hög grad till ytterligare fortskridande. Det är väl sannt, att nyssnämnde författningar icke kunde undgå att framkalla något missnöje från anhängarne af de sedan århundraden bestående skråtörfattningarne, enär de, som uppväxt och lefvat under dem, icke straxt kunde finna sig vid rubbningen af förhållanden, hvilka de vant sig att betrakta med en viss vördnad och säsom bardt nära oskiljaktiga från deras yrkens bestånd samt deras egen och deras yrkeskamraters trefnad och förmåga att slå sig ut. Ännu i dag har detta missnöje icke alldeles upphört hos en del yrkesidkare af gamla stammen, fastän yttringarne icke numera förspörjas så ofta och så högt som i början. Men man har dock icke kunnat undgå alt efter hand inse, att oaktadt dessa förändringar i lagstiftningen, hvilka förutspåddes skola mycket snart medföra våra näringars fullständiga ruin, har dock rörelsen och-den industriella verksamheten i landet befunnit sig i ett jemt framåtskridande på de sista sexton åren, och att om än detta skett under något förändrade former, så befinna sig dock handel och industri obestridligen på en högre ståndpunkt nu än före reformens genomförande. Man har nu tagit sig sexton år för att öfvertyga sig om nyttan af de första åtgärder, som i någon mån innefattade erkännande af hvars och ens rätt att på ärligt sätt försörja sig på hvad sält honom bäst syntes. Det utgör derföre ingalunda något förhastande om man börjar blifva betänkt på att undanrödja ytterligare några af de inskränkningar i tillämpningen af nämnde stora grundsats, hvilka fingo qvarstå i 1846 års författningar såsom eftergilter åt den gamla tidens åsigter och föreställningssätt. Regeringen har sjelf tagit initiativet till några åtgärder i denna riktning, genom att infordra kommerskollegii yttrande rörande vissa uppgifna ändringar, dem hon ifrågasätter böra göras uti handelssamt fabriksoch handtverksordningarne. De af regeringen framställda förslagen — om hvilka mera här nedan — innefatta i vår tanka bestämda framsteg, men de äro långt ifrån att utgöra några jättesteg. Tvärtom komma äfven efter deras uttagande alt qvarstå ganska många hinder för och inskränkningar i en fullständig handelsoch näringsfrihet, och vi tro: att ytterligare åtskilliga af dessa inskränkningar gerna kunde få göra sällskap med dem, som Pu äro föreslagna att börtfalla. Vi bestrida icke att det kan bafva något skäl för sig att gå varsamt till väga med förändringarne i detta fall — icke emedan vi hysa ringaste farhåga i afseende på följderna af ett obelingadt erkännande och en fullständig tillämpning af den grundsats, som mon vid lagstiftningen för handel och närinaar bör bafva i sigte, utan emedan vi inse och medgifva att man icke får lemna utan allt afseende de äsigter, som förefinnas land en del yrkesidkare sjelfva, äfven om dessa åsigter utgöra villfarelser. Men man bör vid bedömandet at hithörande ämnen icke förbise att på den allr: sista tiden åtskilligahändvlser inträffat, tillföljd af hvilka förändringar, sådana som de här ifrågasatta, böra möta vida mindre motstånd och betänkligheter än tillförene. Dels har nemligen genom den nya kommunsllagstiftning, söm snart träder i kraft, de flesta bland de bördor och skyldigheter, som hittills drabbat ensamt städernas borgerskap, blifvit fördelade äfven på städernasöfrigainvånare; dels kommer genom den nya bevillningsstadgon hvarje pe:son att åläggas bevillning till siaten samt derefter lämpade kommunala afgitter i mån af den inkomst öfrige medborgare anse honom hemta af den rörelse eller handtering han utöfvar, alldeles oberoende af om han gör det med eller utan burskap, med eller utan på förhand utverkadt tillstånd, Med dessa nya förhållanden, hvilka kKömma alt i möjligaste mån rättvist fördela bördor och åligganden medborgarne emellan, förfalla helt och hållet de inkast, som hittills varit de enda, hvilka med något sken af giltighet kunnat från de äldre yrkesidkarnes sida göras emot meddelandet af lika rättigheter åt alla medborgare i fråga om valet af utvägar ätt sig på ärligt sätt försörja. Rörande sjelfva de nu ifrågasatta förän. dringarne förekomma i gårdagens nummer af officiella bladet följande meddelanden: ?I betraktande af landsbygdens invånares ökade behof af handelsvaror i den mån industrien derstädes vunnit större utveckling, hvaraf under de sednare åren ofta framkallats underdåniga ansökningar från kommuner och enskilde personer om beviljande af särskildt tillstånd til handels idkande på närmare afstård från stad eller sköping än gällande handelsordning medgifver, samt då genom de fortgående jernvägsanläggningarne och deras förbindelse med förut varande eller samtidigt ordnade vattenkommunikationsleder framkallats behof af större frihet för handeln att utveckla sig der, hvarest den naturligast af varuomsättningen påkallas, har Kopvgl. Maj:t funnit det böra komma under nådigt öfvervägaånde, om icke förändring bör tillvägabringas i handelsordningens stadgande, att för rättighet till ealubods anläggning å landet erfordras minst tre mils afstånd från närmaste stad eller köping, samtunder den 11 sistlidne Juli förklarat sig vida inhemta kommerskollegii underdåniga utlåtande, huruvida handels idkande på landet med de i handelsordningens 6 upptagna varor