Aftonbladet – 16 augusti 1862, sida 3

Article Image
TEKNISK TIDNING. Utländska omdömen om varmluftsmaskiner, gasmaskiner coh ångmaskiner på veridsexpositionen. Bland de många vedermälen af nationalfåfänga och nationalafund, hvarpå verldsexpositionen i år visat sig så rik, utmärka sig synnerhet omdömena om Eriessons varmluftsmaskin och Lenoirs gasmaskin; man ser i dem till och med det annars så skarpsynta vinstbegäret bländadt af nationalkänslans stolthet eller harm. En mängd varmlufts maskiner förekomma i den tyska expositionsafdelningen, och några i Förenta Staternas ofullständiga exposition; och de tekniska referenterna i engelska och franska tidningar och tidskrifter röja ganska tydligt sin kun skap om varmluttsmaskinernas nu mera allmänna bruk icke blott i Förenta Staterna utan äfven i Tyskland; men icke dess mindre förbihalkas dessa maskiners tillvaro, så vidt som möjligt, i referaterna om verldsexpositionen. De engelska tidningarne frukta påtagligen att såra sina landsmän genom omnämnandet att någon uppfinning vunnit praktiskt insteg, utan atthärstamma från ?gamla England?; och om de franska skildringarne af expositionen visa sig litet mindre törbehållsamme, och ej förtiga de många varmluftsmaskinerna på expositionen eller deras allmänlighet numera i Tyskland, så skynda de straxt att såsom någonting långt vigtigare framställa Lenoirs gasmaskiner, hvilka, likasom varmlultsmaskinerna, egentligen äro brukbara för smärre verkstäder, men för dem kosta omkring ålla gånger så mycket aw hålla i gång som ängmaskiner, och omkring tjugofyra gånger så mycket som varmlultsmaskier. Journal des Då bats för den 1 i denna månad innehåller ett märkvärdigt prof på denna ensidighet, i en lång artikel (af Tresca) öfver maskinafdelningen 1å exposilionen — anmärkningsvärd för öfrigt derigenom, alt bland de tillika deri förekommande beskrifningar på ångmaskiner uf engelsk, fransk och tysk härkomst och af mångfaldiga olika konstruktioner, icke förekommer ett ord om de svenska, och ännu mindre om den svenska rotatoriska ångmaskinen af E, Scheutz, som likväl varit i gång oupphörligt i sex veckor redan, och ständigt samlat omkring sig en stor skara åskådare. I afseende på de engelska omdön ena om sistnämnda maskin, må här tilläggas, attfördomen emot rotatoriska ångmaskiner har ge nom misslyckandet af de nära nittiodriga söken att förverkliga denna id, blifvit så inrotad i England, att ehuru man nu har den lyckade realisationen framför ögonen och icke kunnat förneka sina egna sionens intyg om dess enkelhet, dess kraft vid lika eller mindre ätgång på ånga, dess rumbesparing, dess ofarlighet, dess jemna gäng, lätta skötsel och jemförelsevis billiga pris, så har man ändå slutligen envisats att sätta i fråga det enda, som icke kunnat genast förevisas lika åskådligt, nemligen dess varaktighet emot slitning. För att med ens stänga igen äfven denna sista tillflykt för fördomen, lät uppfinnaren nyligen söndertaga maskinen och exponera den i sådant skick några dagar. Man kunde nu betrakta dess inre, och de engelska maskinbyggarne förmådde ej dölja sin öfver raskning vid hvad de här sågo framför sig: på de delar af maskinen, som varit mest utsatta för slitning, hade spåren af svaärfjern och filar icke hunnit utplånas under den tid maskinen varit i gång. Också hördes mr Clarck, den eugelske ötveringeniörn för expositionens maskinafdelning, yttra vid denna anblick helt oförbehållsamt, att juryn begått en stor orättvisa, när den icke utmärkt denna maskin med medalj, utan endast med men:i tion honorable. Maskinen sattes derefter i åter i gång, och har sedan mer än förut: varit elt föremål för maskinbyggarnes och ingeniörernas studier. ; i ENSE STENTEN ET EN

16 augusti 1862, sida 3

Thumbnail