Aftonbladet – 16 augusti 1862, sida 1

öretaga en expedition eller ej? Knappt nåson dag förflyter, utan att telegrafen meddelar rågon Hiten underrättelse härom. Det gagnar blott till att göra mörkret ännu mörkare och ovissheten ännu mera oviss. Ena dagen lemna svärmar af unga män de norr hamnarre, för att begifva sig till Palermo; den andra heter det icke allenast, att inga frivilliga begitvit sig af, utan sjelfva faktum, alt frivilliga inmönstras, förnekas bestämdt på Garibaldis egna vägnar. Dågen derpå är ett rykte i omlopp, att han redan landstigit på ett eller annat ställe, under det man 24 timmar derefter ur officieb källa erfar, att franska och itahenska kryssare hålla så god utkik på Siciliens och de: påfliga staternas kuster, att ingen landstigning kan ega rum, samt att generalen är sjuk i Palermo. Bland denna massa af motsägande underrättelser är blott en sak klar och tydlig, och det är ätt en rörelse af ett eller annat slag, i hvilken Garibaldis: namn spelar en framstående roll, pågär. Man behöfyer cj vara länge i ltalien för: alt se, att detta intryck är riktigt. Turins kan kvaäppt sägas vara garibaldiskt. Af de tusen vid Marsalat lemnade det blott en kontingent af två; och ändock kan man icke taga två steg under arkaderna, utan att varsebli starka spår af garibaldism. Det är som-om en mängd gamla krigskamrater från alla delar af norra och mellersta Italien hade stämt möte under arkaderna vid Po. Många af dem känner ni sannolikt: sjelf, andra åter känna er, utan att ni min-: nes dem; ty der finnas ansigten, som man: är säker på att ha sett någonstädes söder ut, och dessutom ser man ju den syditalienska medaljens trefärgade band, hvilket icke: lemnar nägot tvifvel öfrigt, att dess bärare: måste ha varit en garibaldian. 4 Förvånad öfver detta sammanskockande, frågar man hvad som är å färde. Svaret. är: SAspelliamot (vi vänta). .Den och den: reste för 14 dagar sedan. Den och den reste i förra veckan, och jag begifver mig af i nästa vecka eller kanske om några dagar. — Men hvarthän?4 — För att för-ena 038 med generalen.4 — I hvad ändamål? Har ban kallat er?4 — CVi veta ej hvad det är fråga om. lan har ej kallat; oss, men vi tro, att han tänker företaga någonting, och vi vilja icke försaumma oss. — Ar det många som bereda sig på att. resa?4 — Några hundra äro redan här, och flera finnas i alla Lombardiets städer,. i Milano, Brescia, Pavia, 8 Bergamo, Como0. 8. Vv. så väl som i Genua, Livorno, Bologna, Parma m. fl.; och 6mM Garibaldi uppbådar stadsbefolkningarne, skola alla. unga män följa honom.4 Jag bögar mig -till Milano, den garibal-diska staden par excellence, Och fann all ungdomen i ett tillstånd af feberaktig orooch spänd väntan. Många vänner och be-kanta, som sökte upp mig, nästan innan jag : hunnit slå ned mina bopålar, helsade på. mig, för alt få veta nyheter. De berättade: mig samma historia som jag hört i Turin.: Omkring 50 eller 60 hade redan begifvitt sig af; unga mån sällade sig tillsammans för att följa efter dem. Den ena underrättade den andra; hvar och en hade någon vän eller bekant, som redan rest för alt se hvad som var på färde, och lofvat alt skrifya, så snart någonting med säker. het blef kändt. Jag frågade: Och bvem anskaffar penningar?4 Svaret var, att de flesta af dem som hade rest bekostade jellva sina utgifter. Nu likasom början al 1860 års rörelse är det förnärnligast ungdomen af medelklasserna sar tyckes vara angripen af febern — studenter, söner till affärsmän, unga män vid disken, den hö. re klassen af handiverkare, allesammans ynglingar, som ha, om icke ett lysande, åtminstone eit godt och trefligt hem samt vacker utsigt att göra lycka i verlden. Genua står ej efter Milano. Till följd af Garibaldis fordna beröring med denna stad och en naturlig sympati, son. råder mellan den populäre hjelter och deuna hetlefrade, nästen vulkaniska befolkning, kunde Genua göra anspråk på Garibaldi såsom sin lika mycket som Milano, om ej en viss republikanak anstrykning funnes qvar, hvils ken måhända är mera framstående der än i någen af Italiens gamla kommuner. Lokalmyndigheterna och de utländska konsulerna ba minsann ej haft några goddagar under den sista månaden eller ännu längre. Daghgtvny nästan stundligen nytt allarm — än är det ett ångfartyg som rapporteras ha på ett mystiskt sätt försvunnit, men som, när all kommer omkring, återfiuncs på sin gamla ankarplats; än skall ett ecgelfartyg, som misstänkes föra vapen och ammunition, visiteras, men befinnes ha äpplen och kycklingar ombord; en annan gång vill en skara unga män hyra ett fartyg till en utflygt söderut eller också tillkännagifves från Turin ankomsten af ett betydligt antal misstänkta personer. Icke minsta omaket ha myndigheterna af den besynnerliga vurmen att resa, hvilken förmår mången ung man att begagna sig af de många ångfartyg som gå u.ät Italiens vestra kust. -Fordom funnos blott de franska messageriesbåtarne och de båda Siciliernas ängbåtsbolag; nu fiomas äfven två andra bolag, utom enstaka handelsångfartyg, så att dagligen flera tillfällen: erbjuda sig att rese söderut: Som pasgs-systemet är så godt som upphäfdt till och med i afseende på utrikes orter, är det svårt att tillämpa det på den inrikes trafikens men rättvisan fordrar att säga, att myndigheternas nit icke försummar sig, så snart tillfälle gifves. Men detta är ej så lätt, ty polisen i norra Italien är alldeles utom sitt: element, då den måste gå handgripligt tillt väga. Dessutom är det intet tvitvel under: kastadt, att den korta tid af frihet, Italier åtnjutit, har isynnerhet i de norra provin