ega rätt att hafva en mening ufnågon vigt, höra en yttra sig ungelär som följer: Garibaldi är förryckt, han har förlorat hufvudet, han komprometterar Italiens hela sak och gör sig sjelf för all framtid omöjlig, han är en topper man, men han är splittergalen; också är han för längesedan ötvergifven af alla någorlunda förnuftiga menniskor, han står alldeles isolerad, han, har intet mer att säga, han är såld till förderfvet; stackars Garibaldi, det är synd att! han icke för längesedan på slagfältet fått sig en kula genom liivet, han har öfverlefvat. sig sjelt för att dö med skam och af ingen beklagad mer än till hälften !? På samma gång yttrade sig en annan: Det må gå för Garibaldi hur det vill, han är och blir likväl den enda ärliga själ i vår tid; att han har rätti principen, hvem vill på allvar bestrida det? Han kan misstaga sig om ögonblicket, så mycket värre för både honom sjelt och Italien! Men äfven om han failer, han skall falla som Italiens störste son och värdigaste medborgare! Garibaldi bar blott ett enda fel, det att ega för stort hjerta för en liten och usel och eländig tid, men detta fel är hans eviga heder och ära och berömmelse, och inför detta Garibaldis enda fel hur krympa icke Napoleons, hans mäktige motståndares, alla förtjenster tillsammans till dvergdimensioner, till intet, till mindre än intet!? Vi stå ännu endast vid början af en episod, som möjligen skall blifva ett stort och afgörande drama i sin utveckliog, och vi ha svårt att göra oss riktigt reda för hvad som rörer sig under allt detta. Vi sitta ännu i den första öfverraskningen och veta knappast hvad vi skola tro, knappast om vi skola tro våra egna ögon. Ar det ett italienskt inbördes krig, som står för dörren, eller är det ännu en gång ett maskeradt spel mellan den högre politiker, som icke sjelf törs fram med hvad den vill, och denne märkvärdige man, som en gång för alla åtagit sig att öfver allt gå förut och taga initiativet, der ingen annan har mod och kraft dertill? År det Italiens nationela otålighet, som här vågar kuppen på egen hand, eller är det otåligheten i hemligt förbund med Victor Emanuels personliga vilja och ett mäktigt politiskt partis mognade planer? ? ———— — En farlig slesvig-holsteinsk demonstration. Under denna rubrik meddelar Berlingske Ti4ende efter Kölnische Zeitung följande berättelse om en tillställning, som egt rum i det tyska furstendömet Bickeburg. Den 1 Augusti firades här en skön fest. Fursten hade inbjudit alla dem af hans undersåter. som hade kämpat bland hans trupperi Sles vig-Holstein. De hade alla, ?så vidt de ännu voro i lifvet, infunnit sig, till och med de som voro bosatta i utlandet, bland hvilka ifven en från ryska gränsen. På furstens befallning bestriddes af hans egen kassa reskostnaden för alla långväga farande. Då pi morgonen bemälde dag festtåget af stadens och nejdens invånare jemte deputationer från andet hade infunnit sig på slottsplatsen för att till landsherren framföra sina lyckönskningar, blefvo två män, som hade deltagit i fälttåget mot danskarne, kommenderade att träda fram, och uppställde sig i den ordding, hvari de på sin tid hade stått bland de reguliera trupperna, under befäl af sina officerare och underofficerare?. Derpå infann fursten sig, höll ett eldigt ta! och dekorerade hvar och en särskildt med ett kors i rödt och blått band. Derjemte befordrades några af de högre, ännu itjenst varande officerarne till högre grad: Man kan icke med ord beskrifva den rörelse, som bemäktigade sig den lilla hopen af tappra soldater under denna högtidliga akt. Sedan gratulationernma försiggått, gick festtåget jemte echleswig-holsteinarne? ut till den för festen utsedda platsen, der först och främst sången Sebleswig-Holstein Meerumsehlungen afsjöngs i entusiastisk korns och festmåltiden sedan intogs i festsalen. Atven här voro alla le dekorerade gästerna hos fursten, som hade sörjt för dem på det mest splendida sätt. När fursten med den furstliga familjen på eftermiddagen infann sig på festplatsen, stego jublet och glädjen till sin höjd, och lefverop för fursten omvexlade med toaerna af Schleswig-Holstein-sången.? För att gifva tillbörlig vigt åt denna nyhet må omtalas att Bäckeburg är hufvudstaden i furstendömet Schaumburg-Lippe. som är 8 qvadratmil stort och har 30,000 inbyggare. RE — Upsala wniversitet. Kanslern har under KS RR RE KG 25 PEN TIRPER TESEN JAGI JA RINPIE-F UIPERVIG TV SOA