INTET NÄMN?. AP : WILKIE--COLLINS. Tack, Hjörtligt tack, sade mrs Wragge. Jäg vill gerna få det riktigt i hufvudet på mig; var så god och säg om det ännu en gång agdalen upprepade det åter. Stjelp stekpannan om, upprepade mrs Wragge med ett öförmodadtutbrött af kraft. Nu har jag det! OR så-många ömeletter jg här Fe at i mitt hufväd, och de blefvo tokiga allesammans. Jag tackar er på det högsta. Ni har redit allt så bra för mig, jag känner mig bara litet trött af det myckna talandet. :Sfjefp stekpannan öm —stjelp stekpannan öm — ja, stekpannan öm! — det Tåter alldeles som vers, tycker ni inte det ? Hennes röst sjönk till en sakta hviskning och hon tillslöt sina ögon. I samma stund öppnades! dörren till rummet i nedra våningen och Kaptenens välljudande basröst steg uppåt ändra våningen med samma stimulerande kräft som vanligt för hans frus fattnitigsgåfvå. PMr3s Wragge!4 skrek kaptehen. Mrs Wragge ls Hon risade upp vid den forfärande kal. lelsen, Ack, hvad var det han befallde mig göra? frågade Hon tröstlös. Det var en hel hop säker och jag har glömt dem allesammaåns I. CSär att Hi har uträttat allt, om han frågar erX, sade Magdalen. Det var altsammans för mm räkning — saker som jag inte ajg År RE 161—164,