Aftonbladet – 13 augusti 1862, sida 1

då detsamma, om det stora antal förenin gar, som redan finnes i landet, skulle der blifva någorlunda allmänt representerade, komme att medföra ganska betydlig kostnad, torde man böra göra sig reda för hvud verkligt gagneligt, som genom ett möte af: detta slag skulle åstadkommas, och om följaktligen skäl kunna förefinnas, att föranstalta ett sådant. : Det hade varit önskvärdt om man i afseende på möjliga öfverläggningsämnen fått se något förslag framstäldt från de håll der man ansett ett möte nyttigt och behöf. ligt. Man hade då haft tillfälle att diskutera frågan huruvida ett möte vore lämpligt. eller ej för de sålunda framställda öfverFAT behandlin :. Då emelertid något sådant förslag ej blifvit framlagdt, kan man endast yttra sig om frågan i allmänhet, och vi må bekänna att vi, med tanken fästad på de ämnen som vi föreställt oss kunna vid ett allmänt skarpskyttemöte framställas till behandling, ej kunnat inse att för närvarande något behof af ett sådant möte förefinnes eller att genom desg föran: staltande den stora saken skulle föras syn: nerligen framåt. I en mängd ämnen, som vid rörelsens första begynnelse kunnet tänkas såsom lämpliga föremål för öfverläggningar och öfverenskommelser mellan på skilda orter uppstående föreningar, ha nemligen redan efter hand utbildat sig enhet och andra åter äro af den beskaftenhet, att i dem hvarje förenings sjelfbestämmelserätt utän olägenhet kan och derföre äfven bör bibehållas. Frågan t. ex. om föreningarnes ställ: ning till siaten är redan löst, och löst på det lyckligaste sätt genom kongl. kungöretsen den 8 Mars 1861, som beredt regerings makten ett, synnerligast för effekten utåt ganska lämpligt öfverinseende öfver den nya väpnade makt, som uppstått inom staten, utan att på minsta sätt ingripa iföreringarnes rätt att i fullkomligaste frihet ordna alla sina angelägenheter. Hvad dernäst vidkommer öfningarne och den plan, som vid dem kan vara att följa, så förefinnes i detta afseende redan nästan fullkomlig enhet, i det man öfverallt följer det för armen fastställda exercisreglemente, på några ställen endast med några få, mycket oväsenduiga modifikationer. Den tanken har också, utan behof af någon särskild öfverenskommelse, gjort sig temligen allmänt gällande, att de frivilliga kårerna böra företrädesvis öfvas i tiraljörstjenst. Nå: gra beslut i detta fall torde icke blifva af synnerlig vigt, då vid tillämpningen städse så mycket blir beroende aft hvarje kårs öfverbefälbafvare och af den eller de instruktörer som användas. I en annan vigtig omständighet, kanske den vigtigaste af alla, nemligen gemensamhet i beväpning och ammunition, har äfvenledes redan nästan allmän enhet inträdt, enär, med högst få undantag, samtliga föreningar antagit det reffiade Wredeska geväret, som befunnits så tillfredsställande, att någon önskan om förändring icke försports. Hvad åter vidkommer kårernas uniforme-ring, så är den nästan öfverallt hufvudsakli-gen densamma. Att afvikelser ega rum i en: eller annan detalj betyder icke det minsta, och det skulle till och med; ingenting betyda om de vore vida större än som nu i allmänhet är händelsen, Ett försök att ge: nöm ett mötesbeslut åstadkomma fullkomlig: enhet skuHe icke blott vara alldeles onödigt, utan äfven outförbart, då de föreningar, som till följd af ett sådant beslut borde: vidtaga förändringar, svårligen fogade sig: efter Beslutet, om de eljest vore beåtna: med hvad de redan hade. Och skuils: fir: hållandet vara, att man på en eller annam ort anlagt någon uniformspersedel, som wan. funnit mindre lämplig och praktisk, s5 är pe op lättare än att föreningarne der inom sig besluta dess utbytande ot något, som på andra orter befannits praktiskt och lämpligt. I afseende på stadgar sych styrelse torde en och annen anse het önskvärd, men något verkligt behof deraf förefinnes ej och olika lokala förh8 anden göra till och med att någon enbe jeke ens är möjlig. Stockholms förenirg t. ex., med redan tio kompanier, kw behöfva ordna sina angelägen: heter på helt annat sätt än föreningen på pe lilg plats, som räknar ett eller två korporåskaper. För öfrigt torde man redan På många orter ha gjort den erfarenheten Pitt i föreningar, så fullkomligt fria, som de här ifrågavarande, beror ien mängd fall och förhållanden mycket litet på den skrifna stadzan, men deremot söka mycket, att Icke ;säga nästan allt, på den anda, ,som är rådande inom kårerna och bland deras medlemmar!samt på befälets förmåga art leda och manlälla Möjligen har man äfven tänkt sig att ett skarpskyttemöte skulle öfverlägga om någon framställniog eller opinionsyttring i afseende nå det sätt, hvarpå det kunde vara önskvärdt att folkbeväpningssaken främjades och understöddes af statsmakterna. Måhända torde dock initiativet i detta afseende böra lem-Jnas åt statsmakterna sjelfva, som dervid få tillfälle att ådagalägga huru de uppfatta och :fuppskatta den nationella rörelse, som gifvit lif åt de för närvarande i alla landsändar spridda föreningarna för vapenöfning. Öm, Asåsom vi hoppas och iörvänta, några åtgärder beslutas för att främja denna rörelse, så blir det utan tvifvel angenämare och mera tillfredsställande för skarpskylteföreningarne att se detta bistånd egnas den sak, för hyilken de verka, såsom ett af aktning för deras sträfvanden och afinsigt om värdet deraf framkalladt erkännande, än såsom bifall till anspråk; framställda irån deras sida. Om således icke några andra och till behandling vid ett allmänt möte lämpligare frågor framställas af dem,som önska ett sådant, tro vi, enligt hvad vi redan antydt, -Jatt behöfligheten deraf icke för närvarande låter sig förspörja. Utom all fråga är att